EPL vs Bundesliga och dess målvakter

Målvakten har, sedan urminnes tider, varit mer uppskattad, och högre värderad i Tyskland än i andra toppligor. Bundesliga har härbärgerat många fantastiska målvakter. Fram till för 10-15 år sedan ledde man fortfarande utvecklingen i världen

Manuel Neuer i Bayern München gör kanske sin sista säsong. Förhandlar nu om eventuellt nytt kontrakt. De två andra storlagen Borussia Dortmund och Bayer Leverkusen har duktiga men med tanke på att de tillhör Europas absolut främsta lag, rätt mediokra målvakter. Fö r övrigt samma situation i Leipzig. Ifall detta beror på att tyska klubbar omvärderat målvaktens betydelse eller andra mer rika klubbar börjat köpa allt bättre målvakter ska vara osagt. Lutar åt den senare förklaringen. Av världens 30 bästa målvakter är nog lite drygt 20 i EPL.  

I fredagskväll, i Bundesligans omstart, möttes tvåan och femman i serien. Bayer pressade högt direkt från hemmalagets avspark och tog ledningen efter 25 sekunder. Då var det schweiziska landslagets andremålvakt Gregor Kobel, 27, chanslös. 2-0 kom efter sju minuter och Kobel kunde gott kommit ut och försökt blockera avslutet vid bortre stolpen men han var lite rädd och valde att stanna på linjen. Det är dock inget mål man kan lasta Kobel för men han kunde försökt. Jag tror att den mentala smällen innebar att han kände sig en aning utlämnad och modlös i just det ögonblicket. 

Efter en kvart reducerade hemmalaget. 35-årige, ganska kraftige Lukas Hradecky med 97 landskamper för Finland tvingades till en sidledsförflyttning. Han överdriv den. Motståndaren hade i princip ingen vinkel alls men Hradecky lydde den Pavlovska trigger-instinkt han fått lära sig under 20 års målvaktsträning: att målvakter alltid ska komma så nära bollen som möjligt. Vilket i det här fallet innebar att han slängde sig och därför täckte målet med enbart bröstkorgen. Ben, bål och armar skulle eventuellt kunna hindra bollen från att slås bakåt eller gå ut över sidlinjen men från en nära men dålig vinkel så täckte han i princip kanske bara tio procent av målet. Det var med andra ord enkelt för målskytten att ”shippa” bollen över Bayermålvakten. Hade Hradecky valt att stå upp (eller i alla fall endast gått ned i ”en fjäril”) och stannat nära stolpen hade det i princip varit omöjligt att göra mål – ifall man inte skjutit rakt igenom honom. 

Därefter gjorde framförallt Hradecky en fantastisk dubbelräddning men det som är bra funktionell målvaktsteknik rakt framför mål är ofta inte det samma när vinkeln är dålig. 

Såg sedan Kevin Trapp, han som PSG en gång trodde var en världsmålvakt, göra en solid bortamatch mot St Pauli. Eintracht Frankfurts nr 1  behövde inte göra så många kvalificerade räddningar på Paulis många hundraprocentiga chanser – de lyckades hela tiden avsluta utanför eller i målställningen. När Pauli fick hörna så tog alla hemmasupportrar upp sina nyckelknipper och skakade dem. Det ”tifot” upplevde jag för första gången då jag för exakt 30 år sedan stod på bortaläktaren på Frankfurts gamla stadion  – tajmade alltid Paulis bortamatcher med den årliga bokmässan.  

Avslutade lördagen med klassikern Borussia München Gladbach mot Bayern. Spännande, inte enbart för Neuer och BMG:s ”okände” målvakt” och Neuer utan även för att FC Hollywood har en ny tränare och ny spelidé. Det senare visar sig i att de snittar 70 % bollinnehav i Bundesligan och Kimmich är den enskilde spelare i Europas topp 5 -ligor som har i särklass mest bollinnehav. 

Det var en extrem match med mängder av bra målchanser som avgjorde på Harry Kanes straff. Bayerns press och återpress var ruskiga. Men mot ett väldigt lågt BMG blev de tvungna att i första halvlek slå in höga bollar som a l l a nickades undan. Kunde få in bollen längs marken blev det alltid farligt. I andra var det lite mer öppet, speciellt efter målet och Bayerns höga tvåbackslinje testades rejält sista kvarten. Men Neuer sattes inte på alltför tuffa prov. 

Det gjorde däremot 27-årige Moritz Nicholas. När förra säsongen startade var han fjärdemålvakt. I tredje omgången var de tre före skadade eller avstängda. Nu har han loggat 27 plus 16 Bundesligamatcher och ser riktigt, riktigt bra ut.   

193 cm, ganska smal och vig. Säker med fötterna utan att excellera. Vad som framförallt imponerade var hans agerande på frilägen och närskott. Kom ner och gjorde nästan omöjliga fotparader och hade dessutom så bra balans att han kunde kasta ut ett ben för att stoppa ett avslut längs marken samtidigt som han täckte med armarna. I övrigt lugn och kontrollerad. Stod upp långe, såg mycket, läste spelet utmärkt. Satsade på tryggt och säkert agerande i ett annars lite virrigt men samlat hemmaförsvar.  Nicholas kändes väldigt väldigt bra. Kanske inte tillräckligt dominerande i luften för att engelska klubbar ska köpa honom men där är säkert fyra, fem EPL-klubbar där han skulle kunna gå direkt in.  

Överlag var det bra, spännande och målchansrika matcher på Viaplay. Plus bättre grafik samt kunniga kommentatorer som på engelska ansträngde sig för att uttala alla namn korrekt. Om jag fortsätter jämföra med samma kanals EPL-sändningar var det mer intressant för att lagen har så olika profiler och spelar på olika sätt medan det är mer stereotypt i England. Dessutom extremt mycket bättre inramning med tifon och ljudmiljö. Publiken har en mycket mer aktiv roll i tysk fotboll än i engelsk. Det är helt enkelt, trots att inte alla spelare är i världsklass (och då räknar jag in målvakterna), mycket bättre fotbollsunderhållning i Bundesligan.