De´Mar De´Rozen och Kings abdikation/ Max-syndromet
Han gör sin typ 16 NBA-säsong – och har representerat Human. Likväl är han en fantastisk spelare – med en enda non-fiction titel, ett gratis OS-guld i Rio han upplevde från bänken.
Det är något i hans spel, hans krav på att få bollen, det temposänkande, tics-liknande studsandet och hans foulraggning som fått de regerande mästarna att undvika en närmare relation. Trots 16 säsongers statsfrestelser. Kanske tänkte Raptors detsamma när de tradade bort honom och blev mästare året efter (och då N Powell gick från 6 till 16 min i play off).
Humans två underbara säsonger med ”Snikkers” gjorde att jag naturligtvis såg mycket av De´Aaron Fox. Även om jag tradade till mig pg och han producerade post All Star förra säsongen blev jag inte imponerad. En stjärna, absolut men med uppenbara svagheter och ingen ledare. Men han tvingats på den rollen i Kings och han kan inte riktigt bära den.
Så Kings har gått från att ha coach of the year och ett par verkligt lovande komplementspelare i Mitchell, Huerter och Murray (kanske även Keon Ellis) till att vara ett gäng losers, snart sist i Pacific D. Även om jag älskade coach Doug som spelare så ser jag inte hur de ska lyckas vända det här.
Jag tror att De´Rozen inte gör lag bättre – trots att han har så bra stats. Det kan naturligtvis vara hans personlighet (vet inget om den) men i fall den är lika lite lagorienterad som hans spel är det illa. De där stjärnorna som ska försöka vara ännu större stjärnor för att de har ett Max-kontrakt på 2000 MSKR. Där pressen att de ska leverera inte enbart från klubben utan även från media och fans – den blir alltför stor för att också inkludera lagkamrater och vinster när det gäller. För kallade man det ”divor”, jag är inte säker på termen idag men den där tron på bra offensiva stats är skadlig.
Så är min diagnos för Kings med Fox och De Rozen idag (även om de inte har Max). Så ser jag T-Young, Cabe och kanske också SGA även om han och laget producerar i grundspelet och har två viktiga spelare borta. Men ifall de vinner trots allt vinner en titel är det för att coachen lyckas skapa utrymme för de två, på SGA:s bekostnad.
Kings borde starta Huerter istället för De Rozen och/eller Monk (som delvis har samma symtom men närmast lirar ideellt) och tvinga Fox att sluta skjuta alla dåliga treor. Och lyfta det mentala oket från hans lilla späda kropp och snälla ögon. Samt pålägga stutsförbud, eller åtminstone begränsningar, för 35-årige De Rozen. Men det händer förstås aldrig, i NBA, i en sport där individuella stats är king.
Ps Human Engineering är regerande mästare i Swedish Crossover-ligan, ESPN:s Fantasy NBA-basket. Kings nuvarande interrim-coach Doug Christie hade en viktig roll i mästarlagen från tidigt 2000-tal.
Pss ”Snikkers” med betydelse tomma kalorier och syftande på att han var en dålig basketspelare var SVT:s basketexperts omdöme om centern Donatas Sabonis i Kings. Påståendet gjordes i podden ”Bänkvärmarna” där experten är… … NBA-expert. Där sprider han glatt hundratals lika omärkliga påståenden – och en del riktigt bra. Hur man i bland kan framstå som fullkomlig idiot, och ibland som klok och omdömeslö,s får ni själva fundera på.
About this entry
You’re currently reading “De´Mar De´Rozen och Kings abdikation/ Max-syndromet,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- januari 26, 2025 / 07:49
- Kategori:
- Etik, Idrott och moral, Lagkapten/Ledarroll, Ledarskap, NBA, Statistik, Swedish Crossover
- Etiketter:
- Bänkvärmarna, De´Rozen, Fox, Human Engineering, Kings, Max-kontrakt, NBA, Sabonis, Swedish Crossover
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]