Danmark överraskar

Det började redan efter nån enstaka minut – en dansk blockerade målvakten Diogo Costas utspark. Bollen rullade mot mål – båda spelarna kastade sig efter den och Costa gled mot egen mållinjen med bollen tryckt mot bröstet med en hand innan han insåg att han höll på att göra ett världshistoriskt självmål. Och puffade generat ut bollen till hörna. Det var en sekvens väl värd entréavgiften.

Även i övrigt tycker jag matchen präglades av dels gästernas lättsinne, dels en oerhört offensiv dansk uppställning och inställning. Man skapade säkert tio bra målchanser, plus att Costa tidigt i matchen även räddade Christian Eriksens straff. Kanske har det nåt att göra med nye danske förbundskaptenen Brian Reimer. Han var ungdomstränare och assisterande tränare i Hvidovre, FCK och Brentford innan han blev huvudansvarig för Anderlecht. Som sparkade honom efter två säsonger. Så det är inte riktigt någon som vet vad han egentligen står för och kan. Danskarna utmanade ständigt längs kanterna och kom loss ”hvergang”. Det var överbelastning eller bara att skapa ytor en mot en. Portugal försvarade sig inte som ett lag utan ville helst gå omkring och rulla boll på den andra planhalvan i moderat tempo. 

Ja, man hade mer boll men antalet avslut, och de på mål, är mycket talande: 23-9 mot 8-2. Om det inte vore för Diogo Costa och i fall danskarna haft en mer klinisk avslutare hade de vunnit 5-1. Nu blev det blott 1-0 och Portugal är nog fortfarande favoriter. Men Danmark har överraskat Portugal förr – som matchen då danskarna indirekt kvalificerade sig till VM 2010. 

Portugal var totalt överlägset på hemmaplan men danskarna kvitterade två gånger sent i matchen och vann 3-2 på övertid. Då var det långt efter midnatt och jag tvingades skriva om mitt referat till Dagens Nyheters sistaupplaga flera gånger, under sista kvarten. Jag var så stressad av att lämna på slutsignalen (till ett otåligt tidningstryckeri) att jag grät efteråt. Det var i det ögonblicket jag bestämde mig för att inte bli fast anställd sportjournalist.