En av svensk fotbolls stora mysterier: fallet Fransson

Han har gjort 174 allsvenska matcher för klubben. Är från stan, bor i stan, landslagsman, klubblös, kontraktslös,  god vän med alla de äldre, dominerande spelarna, tränar med laget (på gym) och en sponsor har erbjudit sig att betala hans lön. Allt, precis allt, är på plats för Alexander Fransson comeback i IFK Norrköping. Ja utom han själv förstås. Varför? 

Alexander Fransson skulle dessutom ge laget en så mental och spelmässig boost att det kan mätas i allsvenska placeringar. Alexander Fransson betyder 2-4 placeringar i allsvenskan. Det vill säga 9:a istället för 12:a, 6:a istället för tia e t c. Ungefär det samma som Totte Nyman betyder. I princip alla andra spelarna i Martin Falks önskade elva är utbytbara och har inte direkt någon individuell betydelse för placeringar.

På tisdag stänger transferfönstret. Varför syns inte Alexander Fransson där? Känns som om han är portad, men av vem och varför? 

När förra transferfönstret för kontraktslösa spelare stängde tidigt på höstsäsongen sa dåvarande t f sportchefen Magne Fannberg till NT att det var frustrerande att styrelsen inte hörde av sig. Han ville ha Fransson. Varför är Fannberg tyst nu? I Fotbollskanalen läser jag nu att höstens ”nej tack” berodde på att styrelsen inte vågade ta några ekonomiska risker. Vilket är lögn. ”Premiumsponsorn” erbjöd sig betala lönen. Dessutom hade styrelsen i flera säsonger, inte minst sommaren -24, tagit många stora risker. Alexander Fransson var ingen risk, är ingen risk. Ändå kommer han inte spela i IFK våren -25. 

En teori är att dåvarande styrelsen inte gillade Fransson personligen. En annan att demontränare Alm inte ville ha honom. Men allt det är lyckligtvis historia nu, och ändå skriver Fotbollskanalen att orsaken till att Fransson fortfarande är klubblös är att IFK har ont om pengar (1,7 miljoner i likvida medel i tisdags). 

Men ifall han inte kostar något? Ifall han istället höjer pulsen, lockar mer publik och får tveksamma sponsorer att förstå att IFK är att räkna med? Att han är en del av en vinnande trend – drababr det inte då ekonomin negativt? 

Jag köper absolut inte förklaringen att IFK inte har råd. 

Fotbollskanalen skriver också att det redan finns alltför många centrala mittfältare: Trasten, Ortmark, Ceesey, Höög Jansson, Lushaku plus ynglingarna Brönner, Andersson och Sernelius. 

Ortmark, Höög Jansson och Cesay sitter på utgående kontrakt och Högg Jansson är skadad hela året. 

Eftersom Fransson har en högre högstanivå än samtliga andra, inkl Trasten, – varför? Min fråga är varför IFK inte säljer någon, den gamla styrelsen och sportchefen räknade ju med att det fanns minst 10 miljoner extra att plocka in på spelarförsäljningar sommaren 2024?  Dessutom är Fransson en oerhört bra närkampssplare så han skulle lätt kunna omskolas till en av allsvenskans bästa mittbackar. Men så tänker inte Martin Falk, han tänker Amadeus…

Jag förstår att man inte kan sälja Lushaku som precis har rehabbat men varför inte låna ut honom? Han borde ha ganska hög lön för han värvades ju som tänkbar startspelare. Ceesey borde väl nån elitklubb vara intresserad av och ifall nu Ortmark inte har Martin Falks förtroende över huvud taget ( känns som om han t o m rankas efter Höög Jansson på kryckor) så finns det säkert sju, åtta allsvenska klubbar som kan tänkas öppna plånboken för Ortmark. Ortmark vill stanna och kämpa om en plats men den kommer han aldrig få – föredrar Falk genom hela försäsongen mediokra tonåringar kommer han aldrig utan tvång starta med Ortmark.

Jag kan räkna upp fyra, fem andra överflödiga spelare som IFK skulle kunna sälja för att tjäna in vad Fransson kostar i lön. Inte stora siffror men det behövs inte så mycket. Men istället för att sälja så lånar IFK ut och väntar tills spelarens kontrakt gått ut och så får man inga pengar alls. Att man lyckats låna ut den köpta, tänkta startspelaren Shabani är ett rent under, dock minst ett år alltför sent. Detta är en annorlunda affärsidé fast inte lika knäpp som fallet Fransson. 

Varför man inte säljer kan endast ha tre förklaringar: de aktuella spelarna har så höga löner att inte andra klubbar ens har råd att låna dem och de lyfter hellre IFK-lönen än spelar. Eller så är de helt enkelt inte tillräckligt bra eller så vill Martin Falk inte ha fler spelare som är äldre än han eller jag vet inte. Det är ett mysterium, en gåta, en Gordisk knut som kanske endast kan fixas av Alexander den Store himself?