Djurgården och deras ”video-jugge” från Oxie

25-årige Zakaria Sawo har tagit en inte helt ovanlig malmöitisk omväg till eliten. Alltför dålig för MFF blev det Olympic, Bois, åter ner i ettan med Oskarshamn men där gjorde han några mål. Så hamnade han överraskande i norska Start där han fortsatte göra några mål i norska andraligan för att sedan köpas till cypriotiska Aris Limassol. En klubb som tjänar pengar på att sälja, köpa och vinna några matcher i Europa tack vare hög landsranking. De har en trupp på 26 varav 22 är utlänningar. Innevarande säsong har det kommit in 21 spelare och 20 har lämnat. 

Här, i cypriotiska ligan, var Oxiepågen notorisk inhoppare och noterade 3 mål och 2 ass på 20 ligamatcher. Samtliga kom mot bottenlag, i slutet av matcherna. Inte jätteimponerande men tillräckligt för att Bosse Andersson skulle slanta upp nära 20 miljoner kronor för den store, kraftige Sato i slutet av mars. 

Djurgården (Bosse Andersson), drömmer alltid om det han själv inte var – som liten, klen men ettrig forward. En centertank! Därför har han (Djurgården) de senaste 15-20 åren ständigt investerat stora summor i näste ”Tommy Berggren”. Eller ”Knivsta” Sandberg. 

Nån gång har Bosse faktiskt lyckats – oftast har det blivit fiasko men sällan så stort som det jag anar Sawo är. Han nu spelat fem matcher, ett kort inhopp mot MFF och sedan fyra startar där han blivit tidigt utbytt. För varje match jag ser honom ökar förståelsen för vilken desperation Bosse måste känt då för en dryg en månad sedan, ett centerlöst Djurgården. Det börjar bli plågsamt – både att se Sawo misslyckas och att tänka på Bosses blårandiga ångest.

Inget ont om Sawo – han gör nog så gott han kan och är säkert en trevlig påg.  Men på planen, i den här allsvenska miljön, verkar han lite förvirrad, klumpig, inte vän med bollen och ja, i fel division liksom. De solklara målchanserna har förvandlats till ofattbara missar med fötterna men jag har hela tiden tänkt att det beror på Djurgårdens åker till hemmaplan. Får jag bara se honom nicka så kommer jag förstå vad Bosse såg och förklara varför en spelare med så relativt taskiga stats var värd alla miljonerna. Har jag tänkt.

Senast mot Öster fick han så drömläget. En perfekt serverad bredsida, fem meter från målet, inte markerad, ingen som störde så här kom Sawo. Slängde sig och tryckte bollen med bakhuvudet eller bakre delen av skallen cirka fyra, fem meter över ribban. Från ungefär samma avstånd till mållinjen. Det går inte att feltajma din språngnick under de omständigheterna så den enda förklaringen är att han måste ha blundat. Och vad säger i så fall det om Sawos huvudspel i övrigt?  

PS Begreppet ”videojuggar” var de två köp Hammarby gjorde på 90-talet och som inte föll väl ut. Videorna var säkert bra, i verkligheten höll de inte ens elitklass. Många allsvenskan klubbar, ja alla faktiskt, har gjort liknande fatala affärer men Hammarby satte standarden…. En dålig affär blir dessutom bara värre när de som köpt spelarna insisterar på att videonyförvärven ska få mycket speltid och stort förtroende för att visa den potential de verkligen har (men alltså saknar)… Som i fallet Sawo. Jag hoppas verkligen jag har fel om Zakaria Sawo!