Ceesay och Martin Falks feghet

Läser en intressant artikel i NT. Tränare Martin Falk kommenterar det faktum att Jesper Ceesay statistiskt sett var en av IFK Norrköpings bästa spelare mot Häcken. Näst flest tacklingar, flest brytningar, rätta passningar, avancemang med bollen i meter och näst flest passningar som skar motståndarnas linjer.  

Falk konstaterar också att han ”nästan var mer mittback” eftersom ”vi skulle försvara med fem”. 

Vet inte om begreppet försvara med fem betyder tre mittbackar och två centrala balansspelare eller fembackslinje. För NT:s Henrik Jonsson är det däremot så självklart vad som åsyftas att han inte förklarar det. Jag förmodar att det handlar om en trebackslinje med två defensiva spelare centralt, precis framför. För det var så IFK spelade. Ändå menar Falk att Ceesays roll mot Häcken var vänsterbackens. 

Flera av de siffror statistiken visar beror på att IFK spelade med Ceesay som mittback till vänster och därför fick enorma ytor. Liksom det faktum att han enligt statistiken ”täckte störst defensiv yta”. 

Varför Falk inte vill kalla rollen/ positioneringen mittback vet jag inte. Kanske för att han som så många andra rigida allsvenska fotbollstränare måste ha en fyrbackslinje. Åtminstone officiellt, och tränarmentalt. 

Den egentliga anledningen till att man äntligen testade Ceesay i backlinjen är i första hand för att de två alternativen är så hopplösa defensivt. Och inte tillför tillräckligt offensivt. Vilket inte Falk säger, och definitivt inte kan säga offentligt. Istället kommunicerar han att alla tre är bra på olika saker. När han beskriver de två andras färdigheter blir det att den ene är ”bra på att vägga”  och den andre ”bra på att driva bollen framåt och svår att pressa mot”. 

För mig ska en vänsterback ligga rätt i positionerna både defensivt och vid presspelet, vara snabb, kunna markera, vinna närkamper och slå inlägg. 

Där är en skillnad mellan min definition av en bra vänsterback och vad Falk uppskattar hos de två han har.  Vad är det för fel på att kunna försvara, och slå bra passningar?

Martin Falk nämner också att för att ta poäng borta mot Hammarby krävs mod. Gillar det. Det var modigt ( men självklart) att använda Ceesay som vänster mittback och det var en succé, inte enbart statistiskt. Ändå menar Falk i intervjun att det var en tillfällighet, att Ceesay i första hand är mittfältare och antyder att det blir en fyrbackslinje mot Hammarby med nån av de två. 

Är det mod? 

Om Martin Falk är den tränare jag hoppas han är så är ovanstående enbart ett sätt att lura Kim Hellberg och Hammarby. Att när Falk släpper startelvan saknas både Kalley och Baggesen. Och att IFK vägrar spela efter Hammarbys villkor utan litar på sin egen potential och förmåga att störa hemmalagets lite svajiga och ibland taggiga fyrbackslinje. Framförallt att han pressar deras ytterbackar varav den ena spelar med alltför små marginaler och den andre med alltför stora. Och att mittbackarna är bland allsvenskans allra långsammaste. Det ska IFK utnyttja och det gör man utan spelare som är bra på att vägga eller svåra att pressa mot.

Ska IFK ta poäng krävs rent konkret att de springer mer än Hammarby samt spelar fysiskt och vinner fler närkamper. När MFF förlorade klart för några veckor sedan hade de många otroligt fina omställningslägen som de lyckades schabbla bort. Om IFK emellanåt försvarar väldigt lågt kommer även de få många fina omställningslägen. Tror på poäng, tror på mod och tror på Martin Falk.