IFK Norrköping och fasta situationer

I början av säsongen släppte IFK in en massa hörnmål och blev sämst i serien. Huvudsakligen berodde det på att David Andersson var en ung, orutinerad rookie och på att Kalleys svagheter exponerades,

Så är det inte längre. Men har man tränat så mycket på defensiva att man glömt offensiva? 

Traustason slog en bra frispark i mitten av första som Watson nickade på vid bortre men ingen var aggressiv och ville ha den nickpassningen trots att det säkert var en inövad variant. När Oppong fick samma boll efter hörna valde han att nicka löst bakåt till motståndarmålvakten. IFK slog också en del hörnor mitt in i zonen och BP var så dåliga att det skapade en del förvirring med studsande bollar men förutom de överlånga mot en mittback fann jag inga synkroniserade rörelsemönster.  

Lushaku försökte också slå en hörnvariant på Sigurgeirson strax utanför straffområdet. Förmodligen för att han skulle slå den på volley. Men ”matchens lirare” lyckades inte slå en rak boll med vristen. Man skulle kunna skylla på vinden men problemet är att IFK spelade med vinden i ryggen i första och bollen skruvade sig bakåt, mot vinden. Hörnan slutade nere hos David Andersson – var varianten verkligen tänkt så? 

Oförmågan att utnyttja fasta stannar inte vid mindre lyckade hörnor och frisparkar. Norrköping hade svårt att behålla bollen efter egna inkast mot BP. Brukar inte vara så uppenbart men troligtvis har BP tränat på att försvara mot inkast på egen tredjedel. Kändes som om offensiva inkast är något man över huvud taget inte tränar i IFK. Det verkar ske spontant och såg virrigt ut. Så tappade man för det mesta bollen (eller försökte kasta till backlinjen) och motståndarna fick farliga omställningar. 

Till och med avsparkarna misslyckas man med. Andra halvlek började med att bollen rullades bak till Höög-Jansson 20 meter. Samtidigt som sju man stack i väg. Den enligt Falk magiska vänsterfoten lyckas då slå den långa bollen mot planens i särklass sämste huvudspelaren, den nickrädde David Moberg Karlsson. Allvarligt talat, denne lyckades undvika att nicka i princip varje gång under matchen. Antingen att han missade bollen eller medvetet feltajmade varje upphopp. Är det nån form av #nickskam? 

Att nicka kan vara farligt och obehagligt ifall man har dålig teknik. Jag har full förståelse för de unga spelare (och många professionella tjejfotbollsspelare) som undviker det men har man utgett sig för att vara manlig professionell fotbollsspelare i snart 15 år ska man både vilja och kunna nicka en boll. 

Det finns mycket för Martin Falk att jobba med. Om jag bara skulle ge honom ett enda råd så är det att titta på gamla matcher med Mourinhos lag eller kontakta Dolphins. Basket är ett föredöme vad gäller fasta situationer på begränsad yta och portugisen knyckte mycket därifrån.

Ps På ”Fasta..”har jag skrivit en del om bland annat Arsenals världsledande hörnvarianter, engelska landslagets inkastpress och avsparkar i Bundesligan där i princip alltid målvakten slår de bollar som Höög Jansson nu försökte pricka DMK med.