Två gånger Sögaard

Inget lag är bättre än sin svagaste spelare. I går var Amadeus Sögaard, i hård konkurrens med Tim Prica, sämst i ett inte helt övertygande IFK. Här är två exempel på vilken nivå IFK:s mittbacksreserv håller.

62 minuten. Amadeus Sögaard ska markera Marcus Antonsson när Watson gett sig ut för att eventuellt blockera inlägget från sidlinjen. Men Sögaard hamnar två meter framför Antonsson. Han tittar bara boll, glömmer att hans prioritet är att motståndaren inte ska komma till avslut. Denne får nu omarkerad stå och nicka fem meter från mållinjen men lyckas obegripligt nog göra en tillbaka-nick till Davis Andersson. Hade Antonsson kunnat nicka (just hans nickteknik har alltid varit patetisk men han är mycket vältränad i övrigt eftersom han och Rosenberg tränade i gymmet där jag var PT – hade jag även varit hans PT hade jag tipsat om hur man utvecklar nackmuskulaturen för ökad funktionalitet i fotboll) så hade kanske Värnamo varit närmare ett X i Parken i går. 

I minut 70 slänger Neffati ett enkelt inkast vid mittlinjen bakåt till Sögaard. Det börjar egentligen med att Sögaard ska spela bollen framåt från mittlinjen. Han har två alternativ varav det ena troligtvis komme blockeras och så ett enkelt ut till Neffati. Alternativt vända om, spela bak till Watson och vända spelet. Sögaard väljer att försöka slå den passning som inte finns. Bollen studsar på motståndaren och ut till inkast. När Sögaard tar emot inkastet har ingen motståndare inom 15 meter men lyckas obegriplig nog ändå inte ta emot bollen. Den studsar från hans sula och är på väg över sidlinjen då mittbacken bestämmer sig för att, istället för att rädda bollen kvar på plan, slå en lång, hög boll i djupet. Vilken naturligtvis går över kortlinjen. 

Jag har aldrig tyckt Sögaard håller allsvensk klass. Jag begriper inte hur dåligt Anton Eriksson måste vara i Falks ögon för att komma efter Sögaard. Men så förstod jag inte heller varför Falk till exempel så länge spelade med en fyrbackslinje, varför han startade med Kalley match efter match eller föredrog DMK före Jørgensen. För att nu nämna blott tre saker jag tycker en allsvensk tränare borde se, förstå och dra konsekvenser av.