Natten då stjärnorna föll

Himlen var svart, inte blå. De danska nyhetssändningarna sent på kvällen berättade dels om den stjärnfallsrikaste natten på många år, dels om FCK:s 5-0 mot Malmö FF. 

Medan alla de där supportrarna som talat engelska i de lokala köpenhamnsnyheterna på TV2 och skanderat ”hata Köpenhamn” var på väg hem, medan både Pontus Jansson och Henrik Rydström i den svenska TV-sändningen tog på sig ansvar och sa rätt saker om sorg och framtiden så satt jag framför en portabel dator i östra Malmö och tänkte på den danska sagan om ”Kejsarens nya kläder”. 

Under tre år har jag gnällt över att MFF saknat tillräckligt bra boxspelare. Jag gjorde en paus under Botheims första säsong. Jag har ansett Kiese Thelin överflödig i snart två års tid men MFF har fortsatt på den inslagna vägen och under Rydström renodlat konceptet. Bristen på boxspelare i synnerhet och forwards i allmänhet. 

Den här säsongen har varit värre än någonsin. MFF med tio mittfältare i truppen värvade ett par till – för oerhört mycket pengar och ingen av dem har varit i närheten av att prestera på den nivån som förutsattes.    

Rydström har sänt ut ett gäng knattar mot män. Så var det mot Mjällby, det upprepades mot FCK. Det definitiva lågvattenmärket var Taha Ali som ensam toppforward. Varför Rydström inte sett det här och tagit konsekvenserna är för mig obegripligt. Jag tolkar MFF:s spelarpolitik de senaste två säsongerna som att Rydström fått grönt ljus men att det muttrats i ledningen. Den nya spelaren, en forward som sägs ha muskler men som fortfarande saknar licens ,kom sex månader alltför sent. 

Att Haksbanovic, Ekong, Sigurdsson med flera inte fungerar, att Berg Johnsen plötsligt är rätt usel – det kan bara bero på att de inte förstår eller känner sig hemma i Rydströms fotbollsfilosofi. 

Jag tycker Henrik Rydström verkar vara en mycket sympatisk människa, och en bra fotbollstränare. Men hans hybris har boostats av att han omgett sig med ja-sägare (och supportermedia) som inte vågat eller förstått att påpeka att Kejsaren faktiskt är naken, att idén med det forwardslösa laget inte fungerar mot kvalitativt motstånd. 

Efter den mörkaste veckan i Malmö FF:s moderna historia hoppas det här var sista matchen som MFF spelade utan åtminstone en riktig forward. Jag förutsätter att Gudjohnsen (och Skogmar) startar i helgen mot HBK. Att man börjar bygga något nytt och mer hållbart, är Rydström tränaren att genomföra det?