IFK Norrköpings haveri
I en vanlig svensk elitfotbollsklubb pågår ständigt en dialog mellan sportchef och styrelse. Inför ett transferfönster redogör sportchefen för vad tränaren och han själv tycker truppen behöver, och inte behöver. Styrelsen ger ramarna och preciserar förutsättningarna. I en vanlig klubb.
I IFK Norrköping diskuterar sportchefen med en annan klubb om lån, förbereder affären och spelaren dyker upp i Norrköping för att läkarundersökas och signera kontrakt. DÅ, först då griper plötsligt styrelsen in och avstyr lånet med hänvisning till det som sportchefen är anställd att förstå, bedöma och ansvara för. Styrelsen med ordförande Martin Gyllix kör inför hela Fotbolls-Sverige över sin sportchef Magni Fannberg.
Resultatet: lånet hamnar i Degerfors och IFK Norrköping hånas och förlöjlgas lite varstans i Fotbolls-Sverige. Framförallt bland de som trodde att IFK Norrköping, trots de senaste årens fiaskoartade tränartillsättningar och en sportchef som inte kunde sköta sitt jobb var en klassisk klubb på väg i rätt riktning. Hade sportchefer haft en fackförening hade de stämt Gyllix och styrelsen för yrkesövergrepp och trakasserier.
Som lök på laxen – 0-4 mot ett försvagat och handikappat Djurgården.
Försökte Fannberg köra över styrelsen och kuppa igenom ett lån av en spelare som inte känns som tränaren har ett stort, omedelbart behov av? Det förefaller omöjligt. Speciellt i ljuset av Fannbergs tidigare ödmjuka och mycket diplomatiska uttalanden om styrelsen, klubben och sig själv.
Försöker styrelsen få sportchefen att framstå som idiot och i så fall varför?
Fannberg säger till NT: ”Det var en dialog och jag fick tydliga svar. Sen får de svara på hur dialogen gick till”, säger sportchefen.
”Det är inte intressant om jag förstår det eller inte, men jag accepterar det”.
Gyllix själv säger inget om hur dialogen gick till: ” Vi behöver skapa långsiktig stabilitet i föreningen och då är kortsiktiga lån inget bra alternativ såvida inte behovet är väldigt stort. Så var inte detta fallet”, konstaterade han i ett sms till NT.”
Men om man överhuvudtaget haft en dialog – varför sa inte styrelsen till Fannberg att inte låna? För antingen kör styrelsen över Martin Falk och Magni Fannberg genom att anse sig mer kompetenta vad gäller spelartruppens utseende än tränaren och sportchefen eller så har tränaren och sportchefen inget som helst förtroende för styrelsen och försökte kuppa igenom ett lån. Det sistnämnda verkar dock mindre troligt.
Till och med det faktum att Gyllix och Fannberg inte gör ett gemensamt uttalande och skyller på missförstånd visar att ledningen är splittrad och har olika agendor.
Oavsett vilket – själv förstår jag inte hur de tre, Gyllix, Fannberg och Falk ska kunna fortsätta arbeta tillsammans. Gyllix har offentligt direkt eller indirekt idiotförklarat sin anställda och visat att IFK Norrköping är i akut behov av långsiktig stabilitet och då måste nån av de här tre avgå. Eller kalla till gemensam presskonferens och red ut problemen, offentligt. Visa att det finns en samsyn och fruktbart arbetsklimat i klubben istället för att öppna för spekulationer och förtal. Visst kan de fortsätta att utesluta löpande dialog och respekt för varandras kompetens men förr eller senare kollapsar det. På alla arbetsplatser.
Jag tycker att den pinsamma prestationen mot Djurgården, (med en overklig, katatonisk utvisning) visar att IFK Norrköping, även i allsvenskan, är en klubb i djup kris.
About this entry
You’re currently reading “IFK Norrköpings haveri,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- september 3, 2025 / 06:33
- Kategori:
- Idrott och moral, Kris, Norrköping, Struktur
- Etiketter:
- Dialog, idiotförklaring, IFK Norrköping, Kris, Magni Fannberg, Martin Falk, Martin Gyllix
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]