Åtta punkter som k a n mildra en Pekingsupporters ångest

Det kan bli läskigt spännande i eftermiddag. ”Hjärtinfarktsssöndag” som det heter i Spanien. IFK Norrköping har allt i egna händer men det har de haft hela hösten, utan resultat. Förutom segrar mot de två andra allra, allra formsvagaste lagen. Finns mycket att säga om detta men det får vänta.

IFK Göteborg, på hemmaplan och med vittring på det Europa man inte ens skymtat på decennier, är en oerhört tuff motståndare. Jag tror IFK får förlita sig på de andra resultaten går ens väg. Typ så här:

1. Så länge AIK inte leder mot HBK innebär det att Djurgården VERKLIGEN vill vinna mot Öster. 

2. Öster måste i princip vinna. 

3.Priske och DIF vill till varje pris att han vinner skytteligan. Ett spel på +7 mål kan ge gott om kosing tillbaka men det är ingen tröst ifall Öster vinner. 

4.AIK är ett lag i upplösning. Avgående tränaren har konsekvent spelat sina orutinerade och haussade tonåringar. Ifall HBK vill kan de överraska. Stärkas av hemmasupportrarnas visslande och buande. Det finns en tradition av bra HBK-insatser mot AIK borta.

5.Relationen tränare – trupp i AIK är katastrofal. Att missa Europa kan vara de hunsade spelarnas farvälpresent till den fd färöingska fys-polisen.

6.BP spelar hemma. Ja, jag vet. Inte den stora plusvarianten men de kommer nog försöka lite mer här än ifall de avslutade borta. Och ett offensivt Degerfors och deras långsamma backlinje inbjuder till omställningar.  

7. Guidetti och Saletros lämnar. Ekonomin är usel, alla pengar från försäljningar har försvunnit, relativt spårlöst. Är där en revisor, och ekobrottsutredare, närvarande?  

8. Gud. Borde självklart vara på IFK Norrköpings sida. Lite svårt att förklara exakt varför, mer en känsla. Ungefär som jesuiten Fredrik Heiding skriver om Gud och fotboll (och Hammarby) i sin nya bok.