Palme och det politiska projektet Gothia Cup

I ett oväntat möte mellan idrott, proggkultur och politik uppstod i början på 70-talet hybrider som Proletärens FF och Gothia Cup. På Hisingen. Båda med världsförbättrarideal och BK Häcken som bollplank såväl politiskt som föreningskulturellt. 

Inne i centrum uppfördes den då revolutionerande inomhushallen Scandinavium. I Göteborg fanns även mediokra fotbollslag, en överbliven jättearena från Fotbolls-VM -58 och så Hedens grusplaner –  även det mitt i det radikala och liberala Göteborg.

Samtidigt, i huvudstaden, fick man nöja sig med gamla Hovet och resterna av VM-58 och OS-12.  I dag, i staden med förortsklubben som har flest segrar i Gothia Cup (BP med 35) finns Globen och två stora moderna, lika perifera utomhusarenor medan Göteborg fortfarande bara har de där två arenarelikerna och en alltför liten fotbollsarena till fyra, eller fem elitlag.  

Berättelsen om världens största mötesplats för ungdomar (oberoende av kön, klass, religion och kulor) kan inte skrivas utan att relateras till Stockholm, den östra antitesen. Som om Gothia Cup indirekt påverkat Göteborgs stad att inte uppdatera sin lokala elitsports infrastruktur under det här halvseklet. Men väl fått en ny pocket-arena på Hisingen och 28 konstgräsplaner i en förort. Tack vare Robbie Williams. 

Gothia Cup 50 år, i bokform, är en berättelse om en man med en mission, den Robin Hood-like Dennis Andersson. Plus hur en relativ storstad med lokalpolitikspampar i behov av solidaritetsalibin förverkligade sin socialdemokratiska dröm. För blott Sverige svenska skolor har med idrottshall (att sova i) och matbespisning. Han nämns inte i boken men det hela andas Olof Palmes 70-talsagenda om Sverige som förebilden för internationella möten, fred och frihet. 

”Gothia – om vänskap, drömmar och fotbollscupen som blev störst i världen” av Henrik Ekblom Ystén (Offside Press) är en välskriven underhållande odyssé i handbollsformat från dammig grusplan till 1,3 miljoner spelare från 153 länder. Är du en av alla dessa borde du läsa och drömma dig tillbaka till några sommardagar (och mässdiskon) i Göteborg och vad du också var en del av. Då.  

Boken har siffror på nästan allt. Inte minst hur mycket Göteborgs stad och näringsliv tjänar på ungdomarna. Fram till 1990-talet redovisas även dessa ständiga, små, marginella vinster som plöjs ned i organisationen men sedan saknas siffror. Jag som lever i tron att BK Häckens elitsatsning drar in 100 miljoner varje år på Gothia Cup stärks i mina obekräftade misstankar – om att ta från barnen och ge till de rika.