Kvalet ÖIS-IFK: två förlorare krishanterar
De två senaste säsongerna har Superettans ledarlag efter 23-25 omgångar (Utkiken och Landskrona ) rasat ned till kval. Och där blivit utspelade. Bois lirade mot 10 man i en timma och förlorade, det var med andra ord klasskillnad även förra året. Nu är det Örgrytes tur att hantera känslan av att vara ett en förlorat i fritt fall.
Medias narrativ är att ÖIS är ett vinnande lag medan IFK Norrköping är ett förlorande. Och ja, sedan Falk ställde ut skorna mot HBK (i betydelsen ställde ut Tamba på planen) och sju poäng till kvalstrecket har det inte gått så bra. Men ÖIS är en betydligt större loser. Man tog två poäng sista fem matcherna och förlorade klart mot båda toppkonkurrenterna hemma, det var avgjort direkt efter avspark. IFK har varit ett förlorande lag hela säsongen, ja i tre, fyra säsonger faktiskt. För ÖIS är det en ny upplevelse, de har svårt att hantera känslorna, deras säsong är redan ett misslyckande, mentalt.
Jag har också sett ÖIS i två matcher mot HIF och de imponerade inte. Speciellt inte hemma där HIF vann för att de backade hem och ÖIS enbart verkar kunna spela omställningsfotboll. Och vann på Olympia.
Så medias narrativ funkar inte, slutar du serien som förlorare är det svårt att vinna mot ett bättre lag. Och IFK är ett bättre lag.
Två spelare står ut i ÖIS. Efter en karriär som haltande ytterback har Mikael Dyrestam äntligen hittat hem. Före knäskadorna, för typ 10 år sedan, var han landslagsmässig. Nu är han en väldigt bra mittback av klar allsvensk klass. Men lite gammal trots en relativ lätt kropp.
Den andre spelaren som gör skillnad är en annan gammal ex Blåvitt – Tobias Sana växer säkert lite extra när han vet att många tittar. Även han har en lätt kropp men det är trots allt 13 år sedan han kunde ha gett Sverige en 5-4-seger mot Tyskland på Olympiastadion. Han har ett ojämnt humör, svårt att tygla både negativa och positiva känslor. Sana är en av de bästa svenska spelarna på 2000-talet som inte förstod att ta hand om sin talang. Är detta hans sista föreställning?
IFK borde spela ungefär som första halvlek mot Blåvitt – en solid defensiv där motståndarna har mycket boll men skapar lite. ÖIS är dåliga på att spela mot låga försvar och känsliga för omställningar. Omställningar och att ta hand om fasta situationer är en bra, trygg matchplan för IFK.
Dessutom kommer de så länge de inte gör mål känna oro. De måste i princip ha med sig en seger, de kan inte tro att de åka till Parken och vinna där. Så mitt tips är att IFK vinner 2-0 efter ett frisparksmål av KHJ och Totte efter hörna.
PS Minns Old School Ullevi för 30 år sedan när jag och mina grönsvarta vänner blev så besvikna. Och lika besviken var jag på samma arena året innan då IFK vann cupfinalen mot HIF. Så min erfarenhet av IFK Norrköpings avgörande matcher på Gamla Ullevi är väldigt positiva, i dagens ljus…
About this entry
You’re currently reading “Kvalet ÖIS-IFK: två förlorare krishanterar,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- november 22, 2025 / 08:39
- Kategori:
- Den mentala biten, Förlorarna, Kval, Norrköping
- Etiketter:
- Örgryte IS, IFK Norrköping, Krisbearbetning, kval
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]