Svenska klubblag sämre än Gibraltars / Är allsvenskan en bubbla av överskattning och självgodhet som riskerar brista?

Två fotbollsmatcher de senaste dagarna aktualiserar problemet. MFF blev utspelade av ett mediokert Röda Stjärnan (inte ett enda hemmaavslut på mål) och sedan utklassade danska andradivisionslaget Lyngby de suveräna svenska mästarna med 3-0. I svenska tidningar står att Mjällby AIF saknade tre, fyra startspelare. Det står inget om att mitt Lyngby BK bytte ut hela laget i halvtid. Inte för att tränaren var missnöjd med 1-0-ledningen utan för att fystränaren krävde det. 22 man alltså, som ändå vann 3-0…

Efter att media för ett år sedan tokhaussade svenska klubblag som spelade i Europa i januari är det tyst nu. Häcken och MFF har gjort pinsamma insatser i respektive turneringar. Vi faller åter i UEFA:s ranking och koefficienter riskerar bli en katastrofal löpsnara när det kommer till framtida seedningar i kvalet.  

Vi hänger inte med.

Svenska klubblag har inte så mycket att skylla på. 

I en europeisk kontext är vi sämre, oerhört mycket sämre än Danmark och Norge. Men även Finland och Islands klubbar har tagit fler poäng. Ja, till och med Gibraltar var bättre i de tre klubblagsturneringarna. Gibraltar. Ska det bli allsvenskans nya internationella riktmärke – 2026 är säsongen då vi bli bättre än Gibraltar?  

Det går inte riktigt att heller glädja sig åt herrlandslaget i fotboll. Kosovo, med en man mindre, blev alldeles för svårt men kanske hade vi klarat Gibraltar, i ett VM-kval alltså. Kanske.  Så jämförelsevis står svensk herrlandslagsfotboll sig stark i januari 2026.

En intressant sak med förra försäsongens europeiska äventyr är att såväl MFF som Elfsborg och Djurgården sedan gjorde sina sämsta allsvenska säsonger på mycket länge. Förklaringen i Sverige är just den – de spelade tävlingsmatcher i januari. Men exakt varför tävlingsmatcher i januari gör att man slutar 6:a, 7:a och 9:a i allsvenskan när man har trupper på minst 25 elitspelare har mig veterligen inte förklarats. 

Inte heller varför Malmö FF inte klarade av en säsong med januarimatcher medan grannen på andra sidan bron, cirka 20 kilometer västerut, återigen vann ligan, kom långt i Europa och spelar nu i januari i CL. Bodö/Glimt, där är det ju januari halva året. Hur klarar de att överhuvudtaget spela fotboll där ifall nu tävlingsfotboll i januari förstör hela säsongen? Och ja, Manchester City är lite bättre än Röda Stjärnan. 

Någon kanske invänder att just Köpenhamn och Danmark har höst-vår-säsong (i princip utan plastgräs) men då måste man först förklara varför danska klubbar kvalificerar sig till Europa men inte svenska när de svenska ju borde vara som bäst i juli och augusti? Och hur kan norrmännen vara så mycket bättre? 

” Blott Sverige svenska klubblag har…”

PS Sista satsen anspelar på Carl Jonas Love Almqvists snart 200 år gamla sentens om svenska krusbär. Den brukar användas för att beteckna nationalromantik i sin sjukaste, mest överlastade form. Är även herrallsvenskan i fotboll ett exempel på det? Är allsvenskan en bubbla av överskattning och självgodhet som riskerar brista?


About this entry