Målvakter och IFK Norrköpings premiär

IFK brukar alltid möte AIK borta tidigt på våren. Minns förra året, ännu en extrem vändning och så David Anderssons sista dåliga match innan han blev lagets i särklass bäste spelare. Tills han petades…

Ser premiären. AIK-IFK Norrköping, men nu i damallsvenskan. Traditionens drog är mäktig. Det tar två minuter för ”allsvenskans bäste målvakt” (enligt NT) ta ett katastrofalt beslut. Hon springer, sent och helt i onödan, ut mot ett inlägg. Bollen blir så låg att hon försöker boxa i maghöjd men då har en 17-årig AIK-are redan satt till huvud och bollen rullar retfullt in i ett helt tomt mål. På en hörna tio minuter senare är hon totalt passiv. Bollen studsar drygt en meter framför henne medan hon står kvar på mållinjen, plötsligt jätterädd för att lämna linjen. Är Sofia Hjern allsvenskans sämsta målvakt? 

Efter hörnan kombinerar IFK skitsnyggt på mittplan (4-3-3) men avslutet blockeras. IFK springer mycket, vill mycket men är alltför försiktiga ( även om en AIK-spelare menade att IFK spelade ”fult och brutalt”. Mer sånt! Än mer aggressivitet och man undviker nedre halvan.

Julia Karlernäs har förhållandevis funktionell nickteknik. Även två andra i IFK behärskar huvudspelet. Man vinner typ alla luftdueller. Ett bra vapen som borde ge många mål eftersom av damallsvenskans målvakter är ungefär lika bra i luften som Sofia Hjern. Speciellt ifall man börjar ”screena” bort motståndarnas bästa huvudspelare. 

Skriver på text om den synnerligen märkliga situationen i herrlaget med två reservmålvakter men ingen förstemålvakt. Läser att Theo Krantz tokhyllas i NT. För mig är Mitov solklar förstemålvakt men problemet är att han är rostig. Och spelar med helt nya mittförsvarare. Det är många små kommunikationsmissar men framförallt ser Mitov lite seg och obeslutsam ut. Saknas självförtroende. Vilket är ganska naturligt när man dels gång på gång får läsa i NT att man är andremålvakt – på egentligen på felaktiga grunder, dels inte får den speltid man behöver. Av i bästa fall oklara grunder…

Apropå misstag ser jag sammanfattning Bournemouth – Man United. Petrovic var reservmålvakt i Chelsea som blev tokhaussad i England då han höll nollan några matcher i rad. Han är inte dålig, ganska erfaren men håller rätt låg EPL-kvalité. Mot United gör han en absurd räddning där han hänger kvar med högerfoten, blockerar avslutet medan resten av kroppen är inne i mål. En sidledsförflyttning som han inte kan kontrollera utan han tänker bara att han ska förflytta sig snabb och inte vart och varför. Så han bara fortsätter i sidled, in i bortre burgaveln…. 

Cred till Kristoffer Nordfeldt. Har inte sett honom så här bra sedan tiden i Swansea. Jag har ofta kritiserat honom men mot Ukraina gjorde han allt rätt och läste avsluten på ett utmärkt sett. Därmed kunde han rädda ganska enkelt för han stod precis rätt. I jämförelse med många unga målvakter som står fel och då tvingas till mycket svårare räddningar. 

Synd för Nordfeldt att han inte fick hålla nollan men bra för Sverige. 0-3 hade gett alltför mycket hybris. Nu blev baklängesmålet, det fullständigt onödiga målet, en påminnelse om svensk herrfotbolls dödlighet.