17 mittfältare – en tickande Himmelsblå bomb

Malmö FF har 32 spelare i A-lagstruppen, plus sex, eller sju utlånade med A-lagskontrakt. 17 av dessa är mittfältare, 12 av dem håller sådan kvalité att de måste spela ganska regelbundet. Det är unga spelare måste få utvecklas, spelare som vill ut i Europa och in i landslag, köpta spelare i mitten av karriären som har höga löner och usla säsonger bakom sig. De senare vill naturligtvis ha revansch eller så bara vidare, bort från den dysfunktionella hönsgård MFF verkar bli. Eller kanske vill de blott träna, vänta till de blir Bosman och sedan casha in. I genomsnitt kommer följande mittfältare få  starta vart tredje match. 

Framförallt till höger: Taha Ali

Framförallt i mitten: Otto Rosengren, Yanis Karabelyov, Kenan Busuladzic, Adrian Skogmar, Theodor Lundbergh, Jovan Milosavljevic,  Anders Christiansen, 

Framförallt till vänster: Arnór Sigurdsson, Sead Haksabanovic, Oscar Sjöstrand, Stefano Vecchia. 

Impulsköpet i sista minuten, Oscar Sjöstrand, spelade till vänster i sin debut i U-21-landslaget mot Montenegro i fredags. Vänsterfotad, ganska explosiv. Såg inte ut som en typisk målgörare men han har gjort några mål i ett topplag i holländska andradivisionen. Om det är värt 20 miljoner lär vi få återkomma till. Han är en typisk ytter som MFF själva har placerat, officiellt, som höger yttermittfältare.  Min bedömning grundar sig på första halvlek. Sverige var så oanständigt usla att jag vägrade se andra. 

32 spelare. Med tanke på att MFF inte kvalar till Europa så borde man inte ha fler än allra högst 25-26 spelare i truppen. Det är basic. I Barca och i Division 6 sydvästra. Bland annat för att du inte kan träna med tio spelare som står och titta på när man spelar två mål eller övningar med än färre aktiva deltagare. Eller så måste du ha två planer och börja värdera spelare offentligt på träningarna. Och en tränare som springer därimellan. Det vore ren katastrof.  Så det är svårt att genomföra bra träningar med fler spelare än 25-26 , det är svårt att få plats i samma omklädningsrum och framförallt är det svårt att regelbundet spela med 12 mittfältare. OCH, alla vill spela regelbundet.

Dessutom förutsätter jag att MFF och tränare MAR vill ha nån slags kontinuitet – det är så framgångar byggs. Men det innebär också att ett par av de här 12 kommer hamna i frysboxen. Likt några av de spelare MFF köpte för ett år sedan, eller i somras som nu lånats ut eftersom de har generösa kontrakt ett par tre, fyra år till. Det är spelare jag valt att inte ta med eftersom de inte tillför något, de kostar bara en himla massa pengar. 

Det är så få matcher och i fall alla dessa 12 högt värderade spelare får starta 10 allsvenska matcher i snitt på hela säsongen kommer det skapa gigantiska konflikter. På plan men speciellt i omklädningsrummet. 

Till detta här har du fyra unga spelare som troligtvis inte får spela alls i A-laget utan enbart U-19 plus Ekong som officiellt är mittfältare men som jag valt placera som forward. Är en offensiv, extremt snabb spelare utan varken målsinne eller vidare spelintelligens. Men ja, skitsnabb. 

Ett av de stora problemen förra säsongen var bristen på forwards. MFF spelade ofta helt utan anfallare men väl med en massa offensiva mittfältare utan boxkvalité. Speciellt när Botheim blev skadad.  Att MFF inför den här säsongen valt att värva ytterligare fyra mittfältare, en mittback och en vänsterback är väldigt märkligt. Faktiskt oförklarligt. Den enda logiska slutsatsen av MFF:s trupp våren 2026 är att man kommer att riva kontrakten eller försöka sälja fyra, fem mittfältare.  Men för att man ska få tillbaka lite av allt et man betalt så måste du ju de här killarna få speltid. Vilket de inte kan, speciellt om man inte anser att de platsar.