IFK Norrköping – laget med två andremålvakter (långt, nördigt och personligt)
Allting upprepar sig. I premiären för ganska exakt ett år sedan uppmärksammade Östers bänk spelarna på att IFK Norrköping inte kunde försvara mot hörnbollar nära mål. Huvudsakligen beroende på att den unge, helt oerfarne målvakten inte vågade ta för sig, knuffas, puttas, få domarens uppmärksamhet. Samtidigt som gamla erfarna domare, generellt, aldrig ger unga målvakter några fördelar.
Hemmalaget hade inte heller tänkt skydda sin målvakt genom att låta en eller två utespelare alltid befinna sig mellan målvakt och motståndare så att målvakten fick en liten ren yta att göra en ansats med två eller tre steg på så att han enkelt kunde boxa bort bollarna.
Istället hamnade målvakten hopplöst inklämd av rödblå atleter. David Andersson slutade ofta inne i målet, tillsammans med bollen. OK, ofta är att ta i men i den väldiga klungan av spelare framför honom knoppade/styrde välväxte centerbacken Mattias Adolfsson bollen gång på gång mot mål. Att han bara gjorde två mål var märkligt för varje hörna, eller fast situation, kändes den eftermiddagen till slut som en halv straffspark för Öster.
David Andersson var lång men klen, oerfaren och hade dålig boxningsteknik. I nästa match försökte motståndarna samma sak men då hade han lärt sig lite mer och fick hjälp av uteförsvararna att skaffa sig lite yta och reglerad målvaktsandning.
Exakt samma sak är på väg att ske nu, mot Värnamo i allsvenska premiären. Men den här gången är målvakten i IFK Norrköping inte enbart klen, oerfaren och har dålig boxteknik – han är dessutom kortväxt.
Varför jag skriver det här är för att IFK troligtvis kommer starta med Theo Krantz i mål. Han är en ung målvakt av halvhygglig division 1-klass, förnärvarande. Ung och vig, ser säkert bra ut på träning men också extremt nervös och med alltför stor tillit till sina fötter.
Naturligtvis borde David Mitov Nilsson (truppens näst bäst betalde) stå men han är nästan alltför gammal. Dessutom har han enbart stått en (eller två) tävlingsmatcher på 12 månader. Med två helt olika backlinjer framför sig. Och två helt olika tränare, bör man tillägga. Varför jag tror Theo Krantz startar beror dels på att Mitov inte alls fått spela så mycket som han borde och framförallt därför att NT passar på att haussa Theo Krantz så fort de bara kan.
De gör det för att de antingen är totalt okunniga vad gäller målvaktsarbete eller för att tränare Eldar sagt så: att han satsar på Theos fötter. Huvudsakligen det sistnämnda skälet. Tror jag. Men att NT:s fotbollsexpert dels menade att Sofia Hjern var godkänd i premiären mot AIK och dels inte tyckte att den galet dåliga utrusningen var enbart hennes fel gör att man aldrig riktigt kan veta. Det enda man alldeles säkert kan veta är att lojaliteten till spelarna och tränarna bland NT:s fotbollsexperter är betydligt större än den till läsarna, de som indirekt betalar deras löner. Etik, moral, självständigt tänkande och kritiskt granskande är knappast ledorden på den redaktionen.
Mitov hade behövt spela mycket på försäsongen för att dels synka den egna tajmingen i utrusningar och spelet med fötterna, dels för att spela ihop sig med försvararna. Det sistnämnda gäller t ex agerande vid hörnor, att målvakten känner sig trygg när man spelar bollen tillbaka till honom, att han vet vilka spelare som blockerar och hur de blockerar, vilka som hellre täcker och vilken stolpe de då i första hand försöker täcka. Så att den inte överdrivet explosive och smidige Mitov kan koncentrera sig på att ha rätt position och täcka resten av målet. Men det handlar även om de fruktade bollarna på ytan mellan försvararna och målvakten.
Vem gör vad och när och hur? Mot Degerfors var det tydligt att Mitov stannade på linjen och hoppades att försvararna skulle antingen slå ut bollarna till hörna/inkast eller plocka bort spelarna så att de inte fick chansen att nå bollen. Spelare som Tamba gjorde varken eller. Att den nye vänsterbacken (eller Viggo Fälth) har det problemet får man ta, de är unga, oerfarna och klena men när du är så osynkad med dina mittbackar kan den allt överskuggade känslan av försvarsarbetet i IFK Norrköping våren 2026 sammanfattas i ett enda ord: passivitet!
Få saker upplever målvakter så läskiga som att kasta rakt ut framför fötterna på hänsynslösa motståndare eller osäkre medspelare. Man måste veta att man kan lita på att lagkamraterna ”screenar” bort de målkåta motståndarna (om du kastar dig ut där i ”no mans land”) eller att de själva rensar. Att vara synkad och ha förtroende, vara samspelta, är ALLT. Existerar inte detta tvekar målvakten, överlevnadsinstinkten mobiliserar amygdala (den lilla del av hjärnan som alstrar misstro, feghet och negativa känslor i allmänhet) och så är det kört. Tvekar du på linjen den där tiondelen det tar att bearbeta och övervinna amygdalas varninngsimpulser blir det alltför sent. Du kommer alltför sent till bollen eller så stannar du kvar på linjen och hoppas dina lagkamrater fixar det.
När jag själv var i Theo Krantz situation, en 15-åring i seniorlaget, hade jag framför mig mycket rutinerade mittförsvarare som tog hand om allt, ungefär som när Isak Pettersson stod i mål i IFK. Man höll sig på linjen för de tog precis allt, både längs marken och i luften. Gav man sig ut, som jag alltid älskade göra i B-, junior- och ungdomslag, så small det.
Dels för att jag var oerfaren, dels för att förstemålvakten, i BK Drott i tredje högsta serien, hade en oerhört vig men mycket kortväxt förstemålvakt. Ulf Åberg är säkert den ende elitmålvakten i fotbollsvärlden som haft en liten Fiat 500. Dessutom var han extremt bra, alltid bättre än den målvakt HIF (Helsingborgs IF) hade.
Det här beteendet dyker även upp i yttersta världseliten. När ett lag släppt in ett par mål, speciellt nära mål och har ett underläge på två, tre bollar så tvekar även Alison, Donnarumma, Martinez, Joan Garcia med flera. Förtroendet har naggats i kanten, målvakten tvekar och känner uppgivenhet, försenas en tiondel eller två och så blir han kvar på linjen och motståndarna gör ytterligare ett, och enkelt, mål. Målvakt och lagkamrater gör uppgivna gester, amygdala jublar tillsammans med det andra laget.
Så även om tränare Eldar nu tar sitt förnuft till fånga och låter Mitov stå premiären kommer Mitov inte kunna spela på toppen av sin förmåga för han är inte samspelt/synkad med sin backlinje.
Det tycker jag är ett problem, skapat av en okunnig tränare, en målvaktstränare utan tillräcklig auktoritet och pådrivna av oetiska, illojala texter kallade journalistik.
Så kan det gå…
About this entry
You’re currently reading “IFK Norrköping – laget med två andremålvakter (långt, nördigt och personligt),” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- mars 31, 2026 / 08:47
- Kategori:
- andremålvakt, Etik, Fasta situationer, Idrott och moral, Målvakter, Norrköping, Sportjournalistik, Tränare/Managers/Coacher
- Etiketter:
- Amygdala, Öster-syndromet, David Andersson, David Mitov Nilsson, IFK Norrköping, Målvakter, Theo Krantz, Värnamo
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]