Bänken, byten och de i väntan på ”genombrottet”

OK, det här är nördigt men med tanke på omständigheterna (seger på 33 minuter, alla seriösa konkurrenter tappade poäng) så får man skriva om Eldars byten och vilka han ger speltid. I väntan på deras genombrott. 

En som alltid startar är Tim Prica. Mot Brage var han i princip lika osynlig efter han blev utbytt som före. Förutom det där friläget där hans andra touch med bästa foten gav flashbacks av övergivna grusplaner. Med tanke på att han verkligen är så dålig som jag påstått förstår jag inte varför han startar match efter match – när nu halva bänken väntar på speltid och genombrott? Varför anser Eldar att Tim Prica är en viktigare del av nuet och Norrköpings framtid än en av landets mest lovande spelare, Axel Brönner? 

Ifall Brönner blott får ströminuter i redan avgjorda matcher bör han stanna säsongen ut men redan nu börja leta efter klubbar vars tränare förstår hans talang. Han kan inte slänga bort ytterligare en säsong på Eldars bänk. 

Istället för Seka tog Aleksanjan Tims plats och hans första sex, sju bollberöringar var av Tim Pricaklass: dribblade ut bollen till inkast. Nickade ut bollen till inkast. Slog två passningar fel e t c e t c. Efter 11 minuter bredsidade han bak en boll till Fransson på mittplan. Eureka! 

Cirka fyra meter. Fransson fick den i bröstet men i alla fall. Det var den första bollberöringen som inte var direkt misslyckad. På 11 minuter. 

Precis före 90 minuter hade Aleksanjan gått över till vänsterkanten. Dribblade på sitt långsamma, aviga sätt och slutade med att från kortlinjen passa en motståndare. 

Då hade Brage för längesedan gett upp. Varför inte ge andra chansen än någon som uppenbarligen är totalt ur form. För så här kass är Aleksanjan vanligtvis inte. Medan Tim Prica är det alltid.  Eldars vägar är outgrundliga!     

Lämna ett svar

Upptäck mer från Maxtiotår

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa