Jag upphör inte att förvånas över Eldar Abdulic. När han i slutet av maj i NT tokhyllande Åke Andersson förstod jag det inte. Det lilla ”07-an” visat i IFK Norrköping var inte imponerande. Däremot gjorde forwarden nåt halvbra inhopp på försäsongen.
Inte tillräckligt snabb, inte tillräckligt stor, inte tillräckligt teknisk, inte tillräckligt aggressiv. Halvbra, på allt, men kanske med ett helbra målsinne? Om han hade fått målchansen? Eller borde han spela på en annan position – som högerback, eller ytterforward, typ?
Om man tokhyllar unga spelare måste man alltid backa upp det. M Å S T E. A L L T I D.
Inte enbart mellan fyra ögon eller på träning utan i exakt samma sammanhang som man hyllat spelaren i och för. I det här fallet speltid. För som Jurelius säger i samma NT-text – han måste ha speltid för att utvecklas. Medan Eldar måste backa upp det inför alla vänner, supportrar med flera som ju börjat undra vad som är fel – han har ju inte fått spela, över huvud taget. 87 minuter före Eldars famösa profetia och fem minuter efter den. Fem minuter, på sammanlagt nio matcher i serie och cup.
Man tokhaussar spelaren, konstaterar han måste ha speltid för att utvecklas och så ger man honom ingen speltid. Jag hade haft större förståelse för Eldars beslut ifall det var en jobbig, omogen spelare men Åke Andersson? Det är ett svek, ett klockrent, offentligt svek. Ett lågvattenmärke vad gäller tränaretik Eldar!
IFK:S tränare har istället satsat på ”bottenforwards” på topp som Tim Prica och Kylian Seka ( och Aleksanjan förstås men det ”comes without saying”) – som båda verkar sakna all potential och det enda avtryck de gjort är den enorma besvikelse man känner. Ju mer speltid de får av Eldar desto smärtsammare är det att se dem. Ju svårare är det att beundra IFK Norrköpings tränare, han som svek, även om man måste. Av andra anledningar.
MEN. Gud hör bön, typ!
Vid transferfönstrets stängning köper nu en annan klubb Åke Andersson. I samma artikel som där Eldar hyllar Åke menar Jurelius att Åke kanske kunde lånas ut till en Division 1-klubb. Kanske. Men hade IFK trott på honom hade han i alla fall fått chansen mot division 1-klubben Vasalund i cupen. Då fick Seka 70 minuter, petade in ett mål och var i övriga 69 minuter helt osynlig.
Klubben som köpt Åke är den suveräna serieledaren i allsvenskan, Sirius. De ser potentialen och det är ett extremt pinsamt för Eldar, Jurelius med flera att Åke Andersson aldrig fick en fair chans. För sämre än Pricas (1203 minuter bara i Superettan) och Seka hade han inte varit.
Nu ser Sirius inte så vassa ut längre. Det blir inte Åke Andersson som löser de problemen i år men på sikt kanske. Jag håller i alla fall en massa tummar för att det ska går bra för Åke Andersson! Speciellt nu när de redan mött MFF. Kanske får han fler än 92 minuter, i allsvenskan. I en klubb, och för en tränare, som inte sviker honom.
Lämna ett svar