Jag och domare Strömbergsson

Det lilla, ganska behärskade mediedrevet som uppstod efter att jag kritiserat domare Markus Strömbergsson. Det var en anledning till att jag började blogga här. Samtidigt har jag upplevt ”affären” som överspelad och inte velat dra upp den igen.  I Expressens helgbilaga Fotboll 15/5  ( som f ö börjar bli riktigt bra) dyker jag dock upp igen. Citatet från DN efter Helsingborg-Hammarby:

”Allsvenskan har i år begåvats med fem professionella domare. Markus Störmbergsson är en av dem. Det borde han inte vara. ”

Det är korrekt, och ändå inte. Efter att ha lämnat texten, den andra versionen, en dryg timme efter matchen körde jag hem. Men ringde på väg ut på motorvägen och bad dåvarande nattchefen lägga in ett ”kanske” i satsen så det stod: ”Det borde han kanske inte vara”

Jag insåg att jag inte borde var så pass kategorisk i mitt omdöme. Något jag också senare berättat i Medierna i P1 och framfört till Strömbergsson genom domarbasen Bosse Karlsson.

Detta ”kanske” hamnade tyvärr aldrig i tidningen. I sak står jag dock för texten.  Strömbergsson var riktigt dålig den här kvällen och förutom målet gav jag i den korta texten ytterligare tre exempel på varför.

Får man skriva som jag gjorde? Robert Laul i Sportbladet ansåg inte det och menade att referat, eller nyhetstexter, ska var objektiva och inte innehålla värdeomdömen.

Problemet är att det inte existerar någon objektivitet. Allra minst i sportjournalistiken. Värdeomdöme finns där överallt. Förment objektiva texter från till exempel Sportbladet om ”hjälten” eller ”drömmålet” alternativt ”kris” eller ”felaktig” är naturligtvis också värdeomdömen vars berättigande alltid kan diskuteras.

Så varför får man inte kritisera en professionella domare när man ständigt kritiserar professionella tränare och spelare?

I Expressentexten finns också några felaktigheter.

Det är inte sant att ingen protesterade efter målet utan först efter matchen. Några hammarbyspelare protesterade högljutt. Och när reprisen från mållinjeperspektivet dök på storbildsskärmen såg alla hur fel Strömbergsson haft. Men det får inte spelarna påpeka. Ber de domaren att  ”kolla på storbildskärmen” blir det numera automatiskt gult kort.

Dessutom var inte Tony Gustavsson förtvivlad efter matchen. På ett lugnt och sakligt sätt förklarade han att Strömbergsson misstag avgjorde matchen, ett påstående som är svårt att emotsäga.

Samtidigt, det sa både Gustavsson, och det la jag själv till i slutklämmen: ”Så resultatet var kanske rättvist men absolut inte på sättet det uppstod.”

Sedan har vi det där med den försvunna satsen, den om att Strömbergsson ”höll samma klass som det allsvenska dispensgräset på Grimsta IP”.

Jag har faktiskt svårt att förstå hur den kan var så stötande. Kanske tycker man jag var alltför taskig mot idrottsvaktmästarna ute i Hässelby.