Gagnar det verkligen svensk fotboll att förbundskaptenen inte kan låta bli att vara otrevlig?

Det cirkulerar en del mindre charmiga rykten om Erik Hamréns charm. Ett rykte som gör gällande att han är en liten Superettan-Svennis i umgänget med kvinnliga journalister. Jag har själv hört två tillförlitliga vittnen men inget av detta har nämnts i media. Och varför skulle man göra det – om han nu som förbundskapten slutat med att klämma på kvinnliga sportjournalister ska han inte dömas för gamla synder.

Varför jag nämner det är för att det kanske är därför som Hamrén aldrig kan avhålla sig ifrån att mästra journalister på presskonferenser?

Igår var det försoningsmöte på Swedbank Stadion, rubricerat som den förlorade sonens återkomst. Alla var glada och lyckliga tills de närvarande sportjournalisternas  ”doyen” Staffan Lindeborg fick ordet.

Det var en i mitt tycke en ganska harmlös fråga, snarast en sådan där lite ödmjuk, överslätande ”i-slutet-av-presskonferensen-fråga:”med facit i hand, frågade Lindeborg, var det kanske ändå bra att Zlatan tog sin timeout?”.

Det är t o m en bra fråga eftersom det faktiskt är rätt. Det var bra att Zlatan fick tänka över och bli så motiverad att han inte enbart vill spela alla landskamper utan även ”om vi ska möte ett korpenlag och jag är kallad så kommer jag”.

Hamrén blev så pass irriterad att han inte riktigt hittade orden men lyckades ändå börja svaret så här ( i något redigerad form): ”Jag tror jag siktar på att bli expert på fotboll när jag slutar som tränare för det är jäkligt enkelt när man har facit på allting.”

Sedan fortsatte han att mästra Lindeborg utan att svara på frågan.

Antingen har Hamrén något gammalt otalt med Lindeborg sedan ÖIS-tiden eller så är det kanske just det jag berättade i början. Hamrén kanske vet att det pratas om hans flörtiga ögon och knäppa inviter? Är det kanske därför han inte kan avhålla sig från att klämma till den manliga delen kåren när han ändå får chansen?

Under alla omständigheter tycker jag det är något landslagsledningen borde styra upp. Rensa luften, ”tala karln till rätta”. Det hela är lite genant för Erik Hamrén och svensk fotboll.