Om Mats Olsson är en feg schäfer, vem är då Kent Hansson?

”Sydsveriges bäste sportbloggare”, Kvällspostens Kent Hansson, lär ha uppmärksammat min anspråkslösa bloggtext om hans redaktionskollega Mats Olsson. Känns hedrande. Ska bli kul att läsa för mig som sällan läser Hansson i papperstidningen, inte läst hans blogg och aldrig kunnat gissa att den är Bäst i Sydsverige, enligt tidningen. En sån kvalitetsblogg måste man ju bara läsa.

Redan innan en vän, på samma tidning, uppmärksammade mig på Hanssons förmodat spännande och välformulerade synpunkter har jag tänkt på min text och hur den där rädda polishunden kom in i där. Först vid gårdagens omläsningen kom jag på att det omedvetet var Olsson som jag skrev in som ”skallet av rädsla”. Han som skäller och skäller men aldrig förstår varför och inte vågar sig ända fram och ta reda på ”VARFÖR?”.  Han som hålls hårt i kopplet men ändå inom begränsade områden kan påverka känslor. Han som samtidigt är så upptagen av sitt kall och livsuppgift att han inte ser bortom husse, matskålen, Jonstorp och det han släpps ut för att skälla på.

Mats Olsson är inte en feg polisschäfern i en fransk bulldogs kropp men det är just så jag tänker mig honom, i det den här metaforen, i den här texten.

Är nu nyfiken på två saker. Dels vilken hundras Hanssons kommer gestalta på sin ”bästablogg”? Dels vad han kommer tycka om min (hundmetaforbefriade) text om ”Sydsveriges bästa handbollsbloggare” Åsa Josefsson?