Komprimerad EM-kvalkamp

Minuterna 10-25, 55-65. Ungefär dessa minuter bygger jag mina iakttagelser på eftersom jag hade andra prio denna kväll.

Hamrén hade återigen pratat om vikten av attityd direkt från matchstart. Återigen var Sverige såsiga, lite fega men framförallt bekväma. Det stank underskattning lång väg.  Martin Olsson försökte spela på ett tillslag och lyckades ganska väl eftersom där var tunnland av plats på den kanten. Lustig försökte göra likadant – det såg inte bra ut. San Marino spelarna skavade ganska mycket, Zlatan ville ha bollen på fötterna. Det fungerade när han spelade den ifrån sig direkt. När han höll i den, när han skulle dribbla såg  det i mina ögon enbart klumpigt och långsamt ut. Det var bollförlust varje gång eftersom Zlatan  inte kunde motstå frestelsen att försöka imitera Zlatan anno 2005.  Zlatan 2011 är en helt annan spelare – plus ungefär 15 kg kolhydrater rikare.

När jag kom in i andra måste det varit i samband med att Sverige höjde tempot. San Marino var knappt ute ur eget straffområde. Och ändå fick jag återigen se Zlatan misslyckas, Lustig försöka nickskarva en boll riktigt uselt och Martin Olsson göra vad han ville.

Jag fick också se två läckra mål. Det var väl det! En vinst, en absolut nödvändig seger. Inget mer.