Varför MFF kommer göra fler mål nu!

Ett av Norlings främsta, enda, dilemma den här säsongen har varit att man gjort alltför få mål – både till antalet avslut och till laget offensiva läggning.

Jag tror det blir bättre utan Jimmy Durmaz. Till denna talangfulles spelares kvalitéer ska inte läggas det som kan kallas ”avslutsomdöme”. Det vill säga när man ska gå på eget avslut och när man ska passa bollen.

Simon Thern har däremot det.

Att en yttermittfältare har flest avslut i allsvenskan beror inte i första hand på att han spelar på helt fel plats i laget utan på att han a. har ett bättre skott än Wilton b. att han har ett större ego.

Om bara Wilton inte tar över det avslutsego som Durmaz snodde från Wilton tror jag att MFF kommer göra betydligt fler mål i fortsättningen. Och därmed slippa helt onödiga poängtapp som mot ÖSK, Gefle, Norrköping e t c – matcher man dominerat men grovt brustit i avslutsomdömena.

En annan iakttagelse är att Durmaz har tagit samma avslut som han och Wilton gjorde på Rolles tid. Då MFF inte hade några huvudspelare och avslutare av klass och därför föredrog att helst avsluta utanför straffområdet.

Norlings MFF har med Ranégie fått en helt annan tyngd och ändrat anfallsattityd. Att Durmaz försvinner borde gynna detta.

Hamad är ass.-kung eftersom han slår tidiga inlägg som Ranégie kan nicka i mål i en-mot-en -situationer medan Durmaz alltid överarbetade sina bollinnehav och först slog inläggen när han var nere vid hörnflaggan. Då sökte han, förhoppningsvis Ranégie men denne stod då nästan alltid stilla. För att Ranégie ska kunna utnyttja sin kraft och hänsynslöshet i luften måste han komma med fart. Att söka honom stillastående är nästan meningslöst – som att använda en fickparkerad långtradare vid Le Mans-start!