Rudy och Batum

Om nu OS ska ha en moralisk charter som förklarar ”do and dont’s”, den så kallade Olympismen så bör två basketspelare omedelbart slängas ut.

Basketkvartsfinalen mellan Spanien och Frankriek var en uppvisning i ”floppar” – spelare som överdriver kontakten och tappar balansen. Båda lagen var ungefär lika duktiga tills Spaniens Rudy Fernandez klev in i handlingen och överglänste t o m barcelonaspelaren Navarro –  världskänd för att ha klotets sämsta balans. Minsta luftdrag när han har bollen och han tappar balansen. Han är,  i scener med boll och försvarande motståndare, inte gravitationsmässig.

Fernandez beslöt att överta den rollen. I sista perioden när matchen stod och vägde fick han först en lätt beröring i ryggen och flög in i några reklamskyltar 8-10 meter längre bort.

När han i slutskedet foulades för att stoppa klockan av Turiaf så lyckades han hoppa upp i luften och landa raklång på golvet. Det såg ut som en simstart utan varken vatten eller bassäng.

Detta ledde i sin tur till att den unge franske stjärnan Batum i frustration slog Navarro i bröstet med en knuten näve.

Om man ser individuella handlingar som lagets uppträdande, och den fars de tävlande och ledare skapade genom att ständigt rusa upp från bänkarna och vilt gestikulera borde båda lagen avstängas och Ryssland gå direkt till final.

Det händer inte men Spanien – Frankrike var i hänseende till ”olympismen” föga bättre än den famösa badmintonmatchen.