När Gerrard och Totti blir en belastning

Vill verkligen rekommendera Offsides blogg. Orrenius och Ystén skriver ofta bra och intressant. Däremot får jag allt svårare för Anders Bengtssons texter. Jag tycker ofta tvärtom, jag tycker ofta han saknar fotbollsanalytiskt omdöme ( d v s inte ser hela bilden) och är alltför entusiastiskt inför engelsk och italiensk fotboll.

Ta senaste exemplet där han haussar två gamlingar som om de fortfarande var världsklass: Gerrard och Totti.

Där han ser lojala och intill döden trogna världsspelare ser jag rädda gamlingar som aldrig vågade ta steget från Gud i röd tröja till världsspelare i en främmande miljö. Det är en sak att vara bra i samma klubb men de och ett par andra tog aldrig den fotbollsmässiga utmaningen.

Låt oss först ta problemet med vilken nivå de spelar på: ingen av de här har gjort något som helst på internationell nivå de senaste 4-5 åren. Absolut ingenting. Gerrard är duktig på frisparkar och en duktig passningsspelare men han och Lucas är en starkt bidragande orsak till att Pools försvar läcker så pinsamt och att Agger tvingas ta på sig alltför stort ansvar.

Det kommer dessutom en tid då man måste säga: ”tack och hej”. Alla spealre har ett ”bäst-före-datum” och Gerrard har absolut passerat det.

Jag ser aldrig Totti mer men Gerrard börjar alltmer bli en belastning för Liverpool. Och ändå är det fullständigt omöjligt att peta honom, så som Roy gjorde och fick fan för. Dessutom kostar han säkert en förmögenhet i lön. Så Gerrard börjar bli en riktigt dålig affär, både ekonomiskt som spelmässigt.

Chelsea är en större klubb men högre ambitioner. De har insett att Lampert och förmodligen även Terry är alltför gamla för att ta laget ditt klubben vill. Så då säljer man dem, trots att svenska fotbollsexperter gråter blod och hävdar att Chelsea ledning är galna.

Varken Liverpool eller Roma har det modet och de ambitionerna. De fortsätter som de modesta klubbarna bakom de stora klubbarna i respektive land.


About this entry