Nu har jag sett nästan alla lagen minst två gånger och är rätt, nej helt säker faktiskt, på vilka två lag som går direkt tillbaka upp i allsvenskan: Örebro och Gif Sundsvall. Båda har den stabilitet och det kontinuitet som krävs för att vinna tillräckligt ofta. De har en högre lägsta nivå än konkurrenterna och är byggda bakifrån – det skiljer dem från konkurrenter som Assyriska, Gais. Falkenberg, Östersund och Hammarby. Jo Östersund, hade de haft mer rutin hade de plockat poäng i fler matcher och inte kryssat, kostat på sig avgörande utvisningar e t c .
Hammarby, med seriens i särklass bästa publikstöd, spelar som alltid sämsta på hemmaplan. Det är lustigt – känns inte riktigt som om rekryterar rätt karaktärer utan tittar hellre på meriter och klacksparksfrekvens. Fast den amerikanske innermittfältaren har Kenny Pavey-egenskaper.
En annan sak som utmärker årets Superetta är bristen på mål – inte enbart Bajens 12 (tolv mål på nio matcher: målskillnad 7-5) utan att det generellt sätt görs väldigt lite mål. Efter nio omgångar: hur ofta har de två sista lagen i genomsnitt enbart släppt in 1,25 mål per match?
Lämna ett svar