Vad är en målvakt värd?

Visst gör det ont när bomber brister, visst gör det ont att få ett päron i huvudet. Fast den Mjällbyspelare som träffades springer förmodligen inte runt på allsvenska arenor med skräck för att det ska singla in ny frukt, allra värst omogen frukt. Ett omoget Greve Moltke gör ont – garanterat – men det skapar inte skräck och ångest. Och Mjällbyspelaren kommer inte att springa fram till motståndarklacken och dansa igen.

Resultatet av den överraskande fruktstunden på Stadion blev minus tre poäng för Djurgården. Vad kommer det kosta IFK Göteborg att man skrämde Kennth Höie, att man eventuellt gav honom hörselproblem både under matchen och i framtiden?

Och hur känner sig Kenneth Höie nästa gång han går in på en allsvensk arena och vänder ryggen mot en fientligt inställd klack. Kan han verkligen koppla bort de obehagliga minnet att det kanske exploderar en ny bomb bakom honom vilket ögonblick som helst?

Varje psykolog skulle säga att det här naturligtvis påverkar målvaktens prestation väldigt negativt. Dels under IFK-matchen men också framöver, även på ”Strömbergsvallen”.

Med andra ord är knallskotten/bomberna ett mycket större och värre hot/sabotage än ett päron. Rimligtvis borde det ge ett strängare straff, dels för att det påverkade matchen, dels för att det aldrig upprepas. Först och främst ska de naturligtvis förlora matchen, sedan bör det anses allvarligare att man medvetet kastar in bomberna alldeles före och efter matchen istället för att spontant reagera korkat på att mjällbyspelarna firade målet framför DIF-klacken. Tre poängs avdrag, två kommande hemmamatcherna 30 mil bort och en miljon i böter – DET vore ett passande straff!

Ändå är jag säker på att Disciplinnämnden kommer bagatellisera det här. Det var ju bara en målvakt, och han blev inte ens träffad av något…


About this entry