Internationella fotbollsfönstret: korsdrag

Idrottens affärer har gjort en sammanställning av affärerna. Det är ganska spännande.  England hamnade på 4 miljarder minus. Allsvenskan hamnade på 50:e plats och sålde för 50 miljoner.

Blatter är besviken och låter uppgiven men de klubbar med stora minus har inte handlat så mycket, förutom just Real Madrid. De har ett minus i sin ekonomi på cirka 10 miljarder och köpte ändå spelare för 1 miljard mer än de sålde för. Men i fall det ställdes krav på ekonomin hade alla framgångsrika fotbollslag i världen ägts av ryska och arabiska miljadärer. Det är kanske mer rättvist men hur kul är det? Och borde inte även deras ekonomi granskas hårt? Bör inte europeiska fotbollsklubbar precis som en franschaise i USA ha en fri och granskande myndighet som godkänner eller underkänner ägare?

Först när vi, supportrar, ställer krav på rättvisa kan rättvisa nås. Men kan vi det och vad är rättvisa?  Kan vi hindra att fotbollsmaktens män  lägger VM i Qatar och låter matcherna genomföras inför supportertomma läktare  i 50 graders värme?

Men allra mest upprörande: att Wenger köpte en spelare för 400 miljoner och just en sådan spelare som jag inte tycker han behöver – DET var överraskande. Jag tror Wenger här var lika hjälplös som vi fotbollssupportrar.

 

About this entry

You’re currently reading “Internationella fotbollsfönstret: korsdrag,” an entry on Maxtiotår

Publicerad:
september 4, 2013 / 07:58
Kategori:
Ekonomi, FIFA, Idrott och moral, Idrottens profitörer
Etiketter:
, , , ,