Radiosporten – I love you!

TV-en var död, i sommarstugan. Låter det inte som ett mord i en svensk 70-talsdeckare så är det i alla fall likt blodigt allvar när klockan är 20.40 och fotbollslängtan är stor och levande.

Inte för hur det skulle gå mellan Sverige och Tyskland – det visste jag – men väl hur de svenska spelarna skulle uppträda?  Skulle jag ha rätt i mina antagen om att Pierre Bengtsson och mittbackarna inte skulle klara det, att Wilandh är lite sämre än Isak? Att Källström var positivt men att Elm inte imponerar, trots potentialen. Och att jag inte kritiserade resten av spelarna?

Det ville jag veta. Och fick väl reda på det mesta tack vare Radiosportens Richard Henriksson i par med Christian Olsson…  …han med den subtila humorn. För de är verkligen roliga, kunniga och oerhört drivna. De pratar snabbt och bra, tvekar aldrig inför ordval och tar sig den tid de behöver – vilket inte alla radiopratare gör. De tror de ska förmedla tempot i matchen och pratar sönder den. Eller så är det för att de inte har något att säga och analysera för värst av allt, i radion, är tystnaden. Richard och Christian behärskar allt. även tempoväxlingarna.

I mitten av första säger Richard att det faktiskt finns en sak att kritisera svenska laget för och drar sedan i gång en analys av svenska inkast – och den var bra. Vanligtvis går alla offensiva inkast till Zlatan som tar emot, håller undan och ser till att vi bevarar bollinnehavet. Igår tappade omedelbart svenskarna bollen mot aggressiva tyskar. Vilket sedan alla spelare och Allbäck tog upp i halvtid , utan att nämna just inkasten – oförmågan att hålla i bollen och sänka tempot. Ja, det sa inte det där om tempot heller men det var det de menade där de klagade över att de fick springa så mycket.

Christer ironiserade sedan över sin kollegas sammanfattning genom att direkt efteråt, med tillgjort häpen röst fråga: ” du menar att Sverige verkligen inte har någon inkastens Plan B?”

Det är humor. Liksom några andra roliga vändningar – mycket underhållande. Och jag gillade det extra mycket för jag tycker i allmänhet att inkasten ignoreras alldeles för mycket. Många lag i allsvenskan kan faktiskt inte försvara sig mot korta inkast och medföljande farliga inlägg och instick. Och i en icke samtränad landslagsbacklinje/försvar är det likadant och har varit så under hela Hamréns regim.

Det enda jag kan klaga på är att Henriksson var alltför positiv i första. Christer ska förmedla entusiasm och känslor och det gör han men Henriksson måste inte, likt alla svenska fotbollsjournalister, bedöma de enskilda spelarnas insatser efter resultatet. Samtidigt som jag hör att Tyskarna hade 73 procents bolleinnehav, samtidigt som jag hör att man tunnlar Pierre Bengtsson och inte kommer över halva plan med bollen – samtidigt haussar Henriksson hela svenska laget. Och det är fel och det är inte hans jobb.

Men i övrigt – stort tack för matchen grabbar!