This is what it’s all about
För två år sedan fick fransmannen Boris Diaw sparken från sitt NBA-lag. Han ansågs passa alltför mycket och skjuta för lite. Han har aldrig varit någon stor stjärna men vissa coacher har uppskattat honom och han har varit en uppskattad, sjätte spelare. Att få sparken av Charlotte Bobcats, då NBA:s sämsta lag var dock ett lågvattensmärke , inte för Diaw har det visat sig utanför för NBA. Den här veckan har han hyllats som en av de allra viktigaste spelarna när San Antonio Spurs utklassade Miami Heat och vann titeln med 4-1 i matcher. I en liga som helt bygger på individuella prestationer är Spurs passningsorienterade spel både vackert och befriande. Kollektivet är alltid starkare än individen. Se kommentarer gör länken och se de fem minuterna -It’s The Besutiful Game.
About this entry
You’re currently reading “This is what it’s all about,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- juni 19, 2014 / 13:13
- Kategori:
- Idrott och moral, Uncategorized
- Etiketter:
1 kommentar
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]