Bayer Leverkusen och straffsparkar är ett märkligt exempel på tysk hybris.
I går åkte de ur CL efter att ha missat tre straffar och deras målvakt räddat två. Att 22-årige Bernt Leno också är straffsparksspecialist behöver ingen tveka om. Först får han Raul Garcia att skjuta första över. Han tar Kokes väldigt bra straff nere vid stolpen så att Koke bara ler och rycker på axlarna – en utmärkt straff, en ännu bättre räddning. Leno är dessutom oerhört nära att ta både Grizmann och Torres lika utmärkta straffar. Leno läste alla straffarna – oerhört imponerande!
Det blev väldigt uppenbart att Atlético (nu med en ung, kortväxt reservmålvakt i Oblak) tränar mycket straffar och att det i Bayer enbart är målvakten som gör det. Litar de på Leno så mycket att de tror de vinner – att de bagatellierat straffläggandet?
Man brukar säga att första och sista straffen är de viktigaste. Första för att det ger laget trygghet och den sista för att den är vinnande – ofta den femte.
Bayers förste straffläggare sköt över. Bayers siste straffläggare, den extremt rutinerade Stefan Kiessling, sköt också över. Att låta den väldigt tekniske mittfältaren 20-årige Hakan Calhanoglu försöka glänsa genom att rulla den första straffen mitt i målet var kanske inte heller så smart. Däremellan mittbacken Toprak som tog ett par ”hoppsa-steg”, stannade av fyra steg före tillslaget som om han trodde att målvakten skulle kasta sig då. Helt obegripligt på den här nivån och med de förutsättningarna – att många CL-matcher avgörs på straffar.
I rättvisans namn slog rutinerade Simon Rolfes och en annan spelare bra straffar men helheten, den oerhörda nonchalanta attityden var högst anmärkningsvärd.
Lämna ett svar