En match som förlorades i våras

Den här CL-säsongen förlorade inte MFF idag. Eller för en vecka sedan. Den förlorades när de beslöt att chansa med Franz Brorsson som mittback ifall inte Rasmus Bengtsson var kurant. Vilket han inte var. Snålheten bedrog visheten. Med en riktigt mittback hade MFF varit vidare. Man hade inte ens släppt in det där målet hemma då Brorsson sin vana trogen särade på benen och vände bort huvudet istället för att försöka blocka skottet.

Förvånad över att Eikrem fick spela så länge och att Pa Konate var med över huvud taget. Hade velat ha Yotun där från start och då hade t ex Berget fått friläget till 2-0.  Sedan syntes desperationen när man insåg att Franz Brorsson inte heller den här gången klarade av det mot ra motstånd. Så man kastar in en spelare som över huvud taget inte borde var aktuell och han gör det i princip inte bättre än Brorsson, snarare sämre.

En annan chansning var Rosenberg. Han var knappt aktiv i spelet efter straffen. Varför byttes inte han ut?

Hade MFF haft en mittback av klass bredvid Nielsen hade det här inte hänt. De hade aldrig fått gå upp ostörda och nicka, med Bengtsson i ryggen. Eller fått springa runt försvaret som före straffen.

Så egentligen var det ganska logiskt. MFF borde inte släppt in något mål hemma och Yotún borde gjort 2-0.

Det blev rättvist, till slut. speciellt med tanke på att MFF fick en tveksam straff och att Brorsson nog borde fått rött för den oortodoxa fällningen.

Nu är frågan ifall Bengtsson och Rosenberg kommer fortsätta spela? Ifall Berget stannar och ifall Eikrem någonsin får starta igen.  Och jag hade accepterat alla bud på Pa Konate, även från Åtvidaberg.

 

 


About this entry