Blåvitt behöver brinna!

Om man kan likna IFK Göteborg på 2010-talet för något över huvud taget måste det bli Stefan Löfvén – denne gamle trötte sossepopulist som är beredd till vilka ytterlighetsförklaringar som helst bara de håller sig kvar i riksdagens finrum.

Löften om ditt och datt som aldrig infrias, tillfälligt samarbete med precis vem fan som helst. IFK Göteborg har länge präglats av denna grå pragmatism. Allra helst hade jag önskat att de åkte ut så de kunde bygga nytt- alla svenska fotbollsklubbar behöver det typ vart 25 år. Orsaken till att IFK är en sån miserabel förening är för att de inte brunnit, för att de valt att vara mediokert miserabla istället för att vädra och städa.

Man ska inte göra sig lustig på andras bekostnad. Så jag nöjer mig med att konstatera att den i kvällstidningsbilagorna inför 2017 års allsvenska så haussade isländske grabben vars frisyr och hårband ger fulslag (det sistnämnda är ett helt objektivt) gjorde sammanlagt, i serien, noll mål! 0. På 25 matcher. Det är lite kul att jag brukade gnälla på Micke Boman och Blåvitts sportschefs totala oförmåga att förstå vad en forward är och så går gren alla in på de den bleka killen med blont hårsvall och färglatt hårband från en konsert med Nynningen 1973.

Henriksson haussar Hysén men Tobbe känns ungefär som Kennedy utan frisparkarna numera. Sebastian Eriksson lider också av Hysénsyndromet men är typ sju år yngre. Och Salomonsson – borde de inte alla fundera på pension eller är deras kontrakt så furstliga?  Jag vet inte vad deras lojalitet kostar men det är ett överpris oavsett om de spelar gratis eller inte.

Ser man spelmässigt blir det bara än värre för vart år. Men jag såg IFK i cupen mot Malmö och såg att här finns ett fundament till något bättre. Ja inte spelarnas teknik och sånt, nej definitivt inte men laget. Engvall är ett stort plus och jag gillar Amin Affane. Den här nye unge killen Poya Asbaghi har fått dem att känna sig som ett lag vilket som – de spelade som JSödra gjorde förra året och kommer vinna många poäng på att jobba hårt och inte bära på det där tunga förskräckliga och förgörande, självdestruktiva arvet av Blåvitts 1900-tal.

Om Blåvitt kan bli ett mittlag hänger förutom på tränaren också på ersättaren till Pontus Dahlberg. Erik Dahlin har aldrig övertygat som förstamålvakt i Blåvitt och jag tror knappast han gör det nu heller. Men har de verkligen råd att skaffa en ny bra målvakt efter VM ( dit för övrigt Pontus måste få åka)?

Ps Förre blåvite skyttekungen Mikael Boman valde enligt göteborgsk media att fortsätta karriären ute i Europa. Han representerar numera jumbolaget i danska ligan Randers. Boman har spelat fem matcher och gjort noll mål.