De kosmiska konsekvenserna av Granens comeback

HIF-måne över Kronprinsen. Foto: Mi Tyler.

Den var inte helt lätt att se från mitt malmöitiska perspektiv men till slut, med en del av den illröda färgen försvunnen kravlade sig månen upp – på natthimlen. Likadant med ”di röe” som med början i morgon i Jönköping tar sig upp till stjärnorna på den allsvenska fotbollshimlen.

 

Den nya, uppdaterade versionen av 2018 års HIF ser onekligen starka ut. Man har dessutom förstärkt precis där det behövdes. Under våren har HIF förlorat många poäng på långsamma, orutinerade mittbackars slarv samt oförmågan att ta till vara alla målchanser. Kanske hade jag allra helst sett en liten, snabb forward i stället för Rasmus Jönsson men Rasmus är säkert fortfarande en mycket spelintelligent semi-forward med bibehållet målsinne. Och lite mindre ranglig kropp än förra gången.

 

Mittfältet har hela tiden hållit allsvensk klass och varit betydligt bättre än det som HIF trillade ned med. Men det är inte enbart förstärkningarna som talar för HIF. Med Granen och Rasmus och förhoppningsvis en lång rad stabila vinster bör folk flockas på Olympia den här hösten. Just nu är snittet 6700. Ifall HIF snittar 9 – 10 000 under hösten bör snittet hamna på drygt 8 000 för hela säsongen vilket skulle innebära att HIF är bästa publiklag i Sverige utanför de tre storstadsregionerna. Möjligtvis kommer IFK Norrköping höja sitt sorgliga snitt ganska ordentligt ifall de är med i guldstriden. Under alla omständigheter – HIF kommer tjäna rejält med pengar i höst!

 

Att de båda klubbar som åkte ut ur allsvenskan säsongen 2016 nu har de två direkt kvalificerade platserna i Superettan är ingen tillfällighet. Det tar tid att anpassa sig till en ny omgivning och ny massäck. Det är rent av klokt ifall man bygger på lång sikt att inte studsa tillbaka utan att ha kunnat utnyttja lärdomarna. Är målet hela tiden att ligga i allsvenskan så hinner man inte inplantera ett långsiktigt tänkande och en starkare organisation. Omsättningen på spelare, och ibland även tränare, blir alltför stor. Strukturer hinner inte byggas förrän de raseras. Det finns många, många exempel på denna ryckiga och misslyckade intervallekonomi i allsvenskan säsongen 2018. Alltför många. En stark, konkurrenskraftig allsvenska ska högst bestå av 12 lag.

 

Det är med stora förväntningar och glädje jag kommer följa HIF den här hösten. Den blodröda månen över Malme var ett positivt järtecken. Malmö FF, skånsk fotboll i allmänhet  och svensk elitfotboll i synnerhet behöver alla ett starkt HIF i allsvenskan.


About this entry