Arthur – den nya Xavi

Extremt underhållande CL-match i går mellan Spurs och Barça. Gästerna borde väl ha gjort ytterligare tre, fyra mål och Spurs hade några tursamma studsar till som kunde ha resulterat men i princip så lektes de bort och förnedrades på sin egen hemmaplan. Barça vann avsluten 10-1 i första och sedan hade Messi två i stolpen innan han smekte in 3-1 alldeles vid samma kinkiga stolpe.

 

Nycklarna var:

 

Ter Stegen är förmodligen världens bäste målvakt nu. Med fötterna utan tvekan och han gjorde även några andra högklassiga ingripanden. Speciellt det luriga hårda, studsande skott i början av matchen som han klistrade istället för att styra det ut till hörna. Bra reflexer och helt fantastisk exakt med 30 meterspassningar ut på kanterna för att slå den höga pressen. En intressant detalj är att han i princip aldrig går ut på fata situationer och plockar bollar – trots längden och möjligheten. Det sköter alltid Pique, Busquets och de andra långa närkampsspelarna.

 

Messi sprang mer än vad jag sett honom göra på flera år utanför ett El Clásico. Tog defensiva, aggressiva löpningar på 30-35 meter. Drog på sig flera frisparkar. Och så denna genialitet. Raketic volley till 2-1 är magnifik liksom Coutinhos volleypassning på läppen men 3-1 är nästan ännu vackrare med två överhoppningar och så smekningen med väster insida – det är nästan så att han lätt stöter in den, med perfekt skruv. Hans tillslag var just här mer likt en lätt lodrätt stöt än en vågrätt pendel och bredsida. Han träffade bollen som ett bunkerslag i golv med wedgen: snett ovanifrån.

 

Arthur – jag har varit skeptiskt till värvningen av en omeriterad 22-årig brasiliansk innermittfältare för 27 miljoner Euro men igår fattade jag äntligen. Vad jag såg var en stjärnas födelse, en spelare som markerade revir och karriär och genom att visa upp en hel del av sina färdigheter. I går hade han främst en central defensiv position men det sägs att han kan spela mycket längre fram också. Han slog några millimeterpassningar på 20 meter som tyder på att han är en ny Xavi. Vad som dock imponerade mest var den extremt låga tyngdpunkt som gör att han har bollen klistrad vid fötterna när han vänder (dribblar) och vrider (fintar). Spurs hade liksom jag identifierat honom som Barças svaga kort och i deras höga press var de ständigt två man på honom – ändå vände han gång på gång bort dem och kom fram med bollen rättvänd. Klistrad vid fötterna.

 

En tyngdpunkt lika låg som Messis är en fördel. Den andra är att han är så stabilt byggd, ja rent av muskellös. Och ändå kvick, snabb och smidig över 172 cm. De fysiska förutsättningarna är perfekt och efter den här matchen skulle jag säga att även de mentala är det. Han vågade hålla i bollen trots två motståndare i ryggen och han måste han pluggat Xavis dribblingsteknik på små ytor för det var exakt den samma.  Ska bli oerhört spännande att följa hans karriär.

 

 

 

 


About this entry