Livet är en fest!

De svenska fotbollslandslagen fortsätter att inte överraska. De tolkar mediokra resultat som stora framgångar – de väljer att fokusera på lätt stressade resultat, inte prestation, när siffrorna råkar vara positiva. Negativa resultat mäts, en måndag i oktober fyra månader efter männens VM, inte som resultat utan då framhålls prestationen som ganska positiv.

 

Det är en lite unken och feg idrottslig moral som jag tror kommer straffa sig. Det bästa för svensk herrfotboll är inte en pyrrhusseger mot svagt motstånd i morgon utan en pinsam förlust som kan snabba på det paradigmskifte som är absolut nödvändigt. Med eller utan Janne Andersson.

 

Några som däremot inte kan svinga sig mellan bortförklaringarna prestation eller resultat är förbundet. Låt oss ta morgondagens publiksiffra som exempel.

 

Landslaget har svårt att locka folk till Friends på tävlingsmatcher – trots VM-framgångarna. Så varför lägger man då en meningslös vänskapsmatch mot en okänd motståndare på stora Friends? En tisdag i oktober? Förköp pekar på en publiksiffra som flera allsvenska herrklubbar hade uppfattat som en ren katastrof. Rekordet kan slås – det är 13 438 mot Norge en onsdag i augusti 2013. Med Zlatan.

 

Till och med det dysfunktionella danska fotbollsförbundet insåg problemet och förlade en vänskapsmatch i Provinsen. Århus fyllde stadion med lite drygt 20 000 åskådare och festlig stämning. Blev väl 0-0, ändå var alla glada.

 

Så problemen med svensk landslagsfotboll, både med herr- och damlandslag, både med det sportsliga och organisatoriska, återfinns överallt, alla dagar i veckan. Men för närvarande väljer det officiella Fotbollsverige att blunda för prestationerna och endast se resultaten. Det är ständig fredag i förbundet vilket innebär att trots en sketen arbetsvecka är det nu åter dags för fest. Var dag är ”weekend”! Det kommer bli en förödande måndag för svensk fotboll.


About this entry