Måstematcher, mat och moral

Även Brecht var bättre på bortaplan när det kommer till moral. Under drygt 30 års äktenskap bedrog han sin trogna fru, och huvudrollsinnehaverskan i hans pjäser, konstant. Hon tvingades bo på andra våningen medan han levde på första med vänner, skrivande och älskarinnor. Så gjorde han i Berlin, i Danmark, på Lidingö, i Finland och Santa Monica. Det är först här, på kyrkogården ett tiotal meter från deras sista hem i Mitte i Berlin, som de hamnade på samma ”våningsplan”. Bilden från förra lördagen då jag var där och researchade.

Så tuggar Europas 23:e bästa herrliga i gång igen. Guldstriden avgörs den här helgen, det är jag ganska övertygad om. Liksom att kampen om silvermedaljerna intensifieras. IFK Norrköping kan rycka mot ett Kalmar som inte vunnit på sju matcher och börjat blicka med ångest mot kvalstrecket, nio pinnar ner.

 

Spelar Rasmus Elm tar Kalmar minst en pinne. Det finns hyfsad potential i laget men inga målskyttar längre förutom Erton F. vars problem jag inte vill spekulera i. Men etablerade lag på poängmässigt obestånd och i svikande form brukar må väldigt bra av två veckors uppehåll.

 

Även Norrköping har problem med målskyttet men har mer tur i boxen än Kalmar. Fotbollskanalen gör en stor sak av att Andreas Blomqvist är skadad – WOW!

 

Samma sorgliga sak på Svenska Fans – en klychstinn KFF-are i solglasögon kan inte ens redogöra för truppen, eventuella avstängningar och så vidare.  Jag tror Erton gör matchens enda mål, i fall han nu är med över huvud taget.

 

Det största som händer i Hammarby nu är planeringen inför 4 november då Kennedy är med i sin sista trupp på hemmaplan. Efter två, tre säsonger med korta inhopp tar sagan slut, plastmuggen med öl är tom och Hammarby ska tanka fira på nytt. Det känns faktiskt som tabellplaceringen är underordnad avskedet, för Bajensupportrarna. Och det är ju faktiskt ett lag på nästan historiskt segermässigt obestånd eftersom de i våras ledde allsvenskan i överlägsen still.  Hade de inte haft Johan Wiland i mål hade fallet från parnassen varit ännu hårdare för Hammarby. Han har räddat många poäng men i de sista intensiva omgångarna är det nu Davor Blazevic Bajen ska lita på.

 

 

Det var mot just MFF han debuterade hemma på Grimsta. Matchen slutade 1-1, det är fortfarande fyra och ett halvt år senare det största i Davors karriär. Han har varit reservmålvakt i småklubbar i Mälardalen på gränsen till allsvenskan, förutom BP, Assyriska och AFC United. Även om han tillhör de bättre och mindre instabila reservmålvakterna i allsvenskan så är det hans nerver mot ett landets bästa lag med vittring på Europa som han ska stoppa. Och jag har faktiskt ingen idé om hur det ska gå till. Hammarby kommer säkert försöka spela defensivt, utan mittfält och onödigt mycket bollinnehav för att inte bjuda på ytor. Jag tror Wilandh hade plockat alla inlägg men Davor som jag minns som en linjemålvakt och kanske riskabel i luftspelet borde få stora problem. Fällman och Hippie-dansken kan väl inte nicka undan allt?

 

Jag älskar att Carlos Strandberg är tillbaka. Hans inflytande blir nog främst i Europa League i november och inte i allsvenskan men jag tycker MFF är väldigt mycket bättre med Carlos, när han är i form.

 

Tror inte Carlos nätar i dag men MFF- Davor kan bara sluta på ett sätt.

 

Så några ord om en kommande krönika av Olof Lundh. Landets bäste och ende grävande fotbollsjournalist är ju känd för att avslöja orättvisor och omoral i Fotbollssverige. Jag gillar verkligen det men Olofs arbetsplats är helt beroende av reklamintäkter för spelbolag. Före VM publicerades ett öppet brev från mamman till en gammal fotbollsstjärna i Olofs älskade Bois. En stjärna som nu var spelmissbrukare och förstört sitt och de närmastes liv. Mamman vädjade till Olof att ta ställning men Olof ville inte dissa spelbolagen, handen som föder honom och kompisen Patrik Ekwall. I en fråga om moral och fotboll, Olofs favoämne, duckade han och skrev att alla fick väl välja själva.

 

Det var ett moraliskt självmål. Nu har Olof bollen igen. Han måste välja sida. Han måste ingående kommentera Offsides underbara initiativ att göra sig ekonomiskt oberoende av de spelbolag som inte bara förstört massor av familjer och liv utan också gett oss en marknad för uppgjorda matcher som förmodligen är mycket större än vi anar och någonsin kan bevisa.

 

För journalisten Olof Lundh vore det självklart att sätta kniv och gaffel i spelbolagen, käka dem offentligt och därmed ställa sig på Offsides sida och kräva att Fotbollskanalen gör samma sak. Jag är rädd att människan Olof Lundh snarare tänker som spelbolagskungen Ekwall, och den fotbollsmässigt ointresserade dramatikern Bertolt Brecht:  först kommer maten, sedan moralen: ”Erst kommt das Fressen, dann die Moral”. Det är då inte Olofs oskyldiga lunchmackor jag refererar till utan sportbilsfanatikern Brecht använder Fressen istället för det mänskliga Essen, det vill säga antyder ett mer djuriskt bordsskick i Fotbollskanalens, och TV4:s lunchrum.  Har Olof Lundh tagit munnen full nu när det gäller hans egen moral?

 

Mitt tips är att han gör som han gjorde på Expressen för drygt tio år sedan – ser de två som vitt skilda människor och tycker de kan agera på olika sätt, rent moraliskt. Den ena handen struntar i vad den andra stoppar i munnen. Hippas jag har fel.


About this entry