Årtiondets Andradivisionsinferno

Tre vänner och så allra värste ovännen. Zweite fotbollsdivision i Tyskland, Europs bästa andradivision, artar sig till ett fett uppflyttningsinferno. Kampen, som bara till en viss del handlar om fotboll, står även mellan lite nästaskärlek kontra förakt, alternativa politiska lösningar kontra gammal kristen nordtysk katekes-konservatism. Det är känslor som en CL-final, oavsett antal miljardspelare, aldrig kommer i närheten av. Det är fotboll, inte framgångsrik fotboll utan mer som en slags avig nostalgikick, verkligt robust fotbollsromantik. Jag önskar att det kunde vara så här varje säsong med tre vänner som delar på samma dröm där endast två plus ett kvallag får plats när realismen slår upp ögonen i maj.

De rejält alternativa klubbarna St Pauli och Union Berlin. Plus Paulis bästa vänner, den före detta framgångsrika Ruhrklubben och popikonbärande 1:e FC Köln. Plus då UEFA-cupfinalisten 1982, Hamburger SV.

OK, Niclas Kindvall och Kevin Keegan spelade där och det gör klubben mindre hemskt men Hamburger SV ser ut som Uwe Seeler-karikatyr och symboliserar allting som är dåligt med tysk fotboll. Ja, med Tyskland på det hela taget tycker jag. De är Red Bull Leipzig, fast under ett helt sekel. Plus brunkol.

I höstas såg jag en helt galen match på Millerntor. Då var Köln i högform och utklassade Pauli. Den jättelike forwarden Simon Terodde fick plötsligt nytt liv, avgjorde och har fortsatt leverera, han är nu uppe i 22 mål på 18 matcher.

I måndags slog Pauli Union Berlin hemma med 3-2. Pauli ledde 2-0 fram till den 82:e minuten. Union, som dominerat matchen totalt utom i just sådana där mål kvitterade blixtsnabbt men med matchens sista spark vann Pauli. Hur det gick till – fråga mig inte. Veckan före slog Union dock Köln hemma med 2-0. Och så här fortsätter det, hela tiden. I ett furiöst tempo så få eller inga av spelarna behärskar.

Närmast en fredagsmatiné redan 18:30 inför 52 000 på Kölns nya arena är Pauli på besök. Bara så himla häftigt. Jag klär mig i min gamla bruna T-shirt med en beige Holger Stanislawski på i profil (den jag brukade använda i Liga Europa-sändningarna) och så den svarta Pauli mössan! Plus några öl.

Älskar sånt här. Riktiga lag, riktiga supportrar och så en svartvit füssball nånstans.


About this entry