Allsvensk målvaktsranking efter tio omgångar

Hittills har jag sett 22 målvakter i allsvenskan. Vissa har överraskat positivt, andra har tvingats bära roller de inte varit vuxna. Även hos de allra längst ner på min ranking kan man se potential men där lyser osäkerhet och nervositet ofta så starkt att den bländar en rättvis bedömning. Sedan har jag i några fall inte sett tillräckligt mycket för att kunna göra en bra bedömning, så är det bara. Varför en så bra målvakt som Tommi Vaiho (som jag sett i tio år) hamnar sist är för att han med den rutinen inte borde satt sin klubb i en sådan situation. Det var visserligen blott ett enda misstag men den överdrivna ambitionsnivån och usla riskvärderingen fick fatala konsekvenser. Och Tommi var betrodd reservmålvakt just för att man borde räkna med en lagom ambitionsnivå och perfekt riskvärdering.

1. Kevin Stuhr Ellergård, Elfsborg – Räddade inte bara en massa bollar utan räddade också Elfsborg kvar i allsvenskan förra säsongen. Pondus, fantastisk på att läsa spelet, gör rätt och fortfarande ganska vig. Laget släpper till väldigt många målchanser men Kevin står rätt. Tycker han bara blir bättre och bättre. Sedan gör han ibland tavlor men det gör alla målvakter, stora eller små.
2. Peter Abrahamsson, Häcken – Inlett starkt. Ser smidigare ut än och verkar arbeta bättre med benen än förr om åren det vill säga rörligare, kvickare fotisättning. Typ mindre annat träningsupplägg med färre lårcurls och mer smidighetsträning. Att Häcken ändå inte tagit fler poäng är ett gigantiskt underbetyg åt Andreas Alm.
3. Per Kristian Brutiland, Djurgården – Reflexsnabb. Vig, klok och placeringsäker. Ser ut som en blivande landslagsmålvakt, för Norge. Ofattbart att han kunde petsas till fördel för Vaiho.
4. Johan Dahlin, MFF – Placeringsäker, stor auktoritet, fysik men skulle kanske kunna äga mer i luften. Bra fötter. Har fått väldigt få kvalificerade avslut mot sig. Några smärre misstag men alltså inte riktigt testad än i år, tycker jag. Kan mycket väl vara etta i november.
5. Isak Pettersson, Norrköping – I senaste matchen hade Linus Hallenius så stor respekt för Isak att skyttekungen satte tre raka frilägen utanför. Fjärde försöket rakt på Isak och femte gång passade skyttekungen. Vig, reflexsnabb, klok och seriens bästa målvaktsfötter. Men kortväxt vilket gör att han ofta stannar kvar på linjen. Å andra sidan är det ingen till fällighet att IFK har seriens längsta (men även en av de sämsta) backlinje.
6. Gianluca Curci, Hammarby – Lite stabbig men oerhört erfaren. Pondus. Styr upp ett ibland nyvirrigt försvar efter Paulsens försvinnande. Gör i princip alltid rätt även om de alltför många kilon klart begränsar hans reflexer och smidighet.
7. Aly Keita, Östersund – smidig, näst bäst med fötterna i serien och bra räckvidd bakom en ny och osäker backlinje. Mycket skadad.
8. Giannis Anestis, IFK Göteborg – Hans debut var en mardröm. På bollar mellan målvakt och backlinje stannar han ofta på mållinjen vilket tyder på någon sorts trauma. Har växt mycket efter Tunavallen men den sydeuropiska målvaktskulturen med ständiga TV-räddningar och offerutsatt ger minus. Ingen målvakt i allsvenskan har lidit så som Anestis verkar ha gjort på blott tio matcher. Samtidigt är hans reflexer och räckvidd utan tvekan internationell. Spännande fortsättning.
9. Lucas Hägg Johansson, Kalmar – Ojämn. Överarbetar ofta momenten bakom en backlinje som alldeles för ofta sitter i hans knä. Inte lätt att jobba med sådan övervikt men har potential för en högre placering.
10. William Eskelinen, Sundsvall – Har inte haft det flow han hade förra säsongen. En stark bidragande orsak är att han sällan går ut i trafik för att istället förstärka utanförskapet på linjen. Detta bakom en backlinje som knappt vunnit en enda nickduell i egen box på tio omgångar. Kan bli topp 5-målvakt.
11. Oscar Jansson, Örebro – stabil och gedigen rent tekniskt men den svaga backlinjen plågar honom och gör att han ibland överarbetar situationer.
12. Oscar Linnér, AIK – Alldeles oavsett den pinsamma tavlan mot Giffarna verkar han inte riktigt få ihop det hittills i år. Såg osäkerut redan i säsongsdebuten. Samarbetet med backlinjen dåligt, fötterna svajgare än på länge. Och eftersom AIK försvarar så lågt blir de få avslut han får ta emot ofta bra chanser. Fantastisk räckvidd men lite ”fladdrig”. Lite fler muskler och bättre balans hade inte skadat men vårens problem sitter någon annanstans.
13. Hampus Nilsson, Falkenberg – Klart det blir misstag bakom en så labil backlinje men hans teknisk, och attityd, borde ge honom en startplats i ett mycket bättre lag. På pappret… …det gick ju inte så bra i Djurgården.
14. Sixten Mohlin, Östersund – Svår sits men han har i huvudsak gjort det bra, gediget. Dock inte så bra så att det räddat ett imploderande ÖFK.
15. John Alvbåge, Sirius – På två matcher har jag inte sett varken några stora räddningar eller oförklarliga misstag. Svårbedömd.
16. Ole Söderberg, AFC – Otacksam uppgift. Får många omöjliga avslut mot sig men vig för sin längd. Aningen fladdrig. Borde kunna utvecklas ytterligare.
17. Lukas Johnsson, Sirius – Inte hans fel när Sirius hackar men inte heller lösningen på problemen. En OK backup som fått alltför många matcher.
18. Kalle Joelsson, HIF – En förklaring till klubbens usla vår är att backlinjen misstror den unge, oerfarne målvakten. Han har gjort en del fantastiska räddningar men fattar alltför ofta fel beslut, kommer inte ut då han ska och kommer ut när han borde stannat. Och fötterna kunde varit mycket bättre. Men ansvaret är egentligen tränare Ljungs. Han chansade på en billig lösning, undervärderade målvaktens roll och får nu betala priset. Blir näste tränare mer målvaktskunnig?
19. Ihor Levchenko, AFC – Lurades av Bjarnassons frispark. Det var ett rookiemisstag, outvecklade fötter, kändes nervös men underlaget är alltför litet för en rättvis bedömning.
20. Johan Brattberg, Falkenberg – Jag ser en stor potential här men den borde få växa under rättvisare villkor än bakom Falkenbergs virriga backlinje. Å andra sidan kanske Hampus är en bra förebild.
21. Mihail Ivanov, AFC – Har inte sett honom så mycket men det jag såg var en vig men osäker målvakt. Kanske betydligt bättre ifall han fick spela regelbundet?
22. Tommi Vaiho, Djurgården – Den institutionaliserade blårandige reserven petade den unge norrmannen. Hade det något med ledningens personliga känslor att göra? Överarbetade, gick utanför straffområdet på en helt felaktig boll och orsakade Marcus Danielsson hjärnskakning vilket i sin tur kostade Djurgården MÅNGA poäng. Vanligtvis en av seriens bästa reserver.


About this entry