Djurgårdens svaga punkt

Ersättaren för Andreas Isaksson blev en ung norrman. PK Bråtveit inledde lite ojämnt men spelade upp sig och räddade sedan många poäng åt ett litet svajigt uteförsvar. Jag rankade PK Bråtveit som seriens bästa, i början av allsvenskan.

Så fick plötsligt den gamle, evige reservmålvakten Tommi Vaiho chansen. Det första han gjorde var att överarbeta en situation och knocka Marcus Danielson. Bråtveit kom tillbaka, Danielson var borta flera matcher där försvaret ånyo var svajigt.

När mittbacken väl hjärnskakningsvilat färdigt fick även Vaiho chansen. Där har han stannat. Varför är omöjligt att veta och jag ska absolut inte spekulera. Dock konstaterar jag att norrmannen är talangfull och har en internationell potential medan Vaiho troligtvis är och förblir en medioker allsvensk målvakt. Visst kan man ha flyt och det kan se perfekt ut under en kortare tid men över en säsong håller aldrig lyckan i sig. Vaiho är hyfsad med fötterna, inte speciellt smidig men ganska luttrad när det blir trångt efter flera säsongen i Superettan.

Varför startar han då i allsvenskans ledarlag? Jag vägrar tro att en målvakt helt plötsligt efter tio halvdana säsonger blir en kanonkeeper. Det fungerar sällan eller aldrig så. Du har de reflexer, spelförståelse, mod och fötter du har. Visst kan du bli bättre men steget från bänken till succé är väldigt, väldigt långt eftersom det inte handlar om att peta in några bollar utan att vara solid i +90 minuter.

Min enda förklaring är att Tommi Vaiho sällan testats under de här tio matcherna. Marcus Danielson har varit fantastiskt bra, Djurgården har spelat ganska defensivt och gjort de flesta målen på snabba omställningar. Jag är övertygad om att Vaiho är Djurgårdens akilleshäl, deras enda riktigt svaga kort. Hur svagt beror på avslutens kvalité. 3-0 mot israelerna kom genom två mål där målvakten agerade mindre bra. Inga tabbar men med lite bättre reflexer hade det nog bara blivit ett mål, efter vad jag såg. Mot Falkenberg skapade MFF så mycket att det är omöjligt att prata om kvalité på avslut, kvantiteten var alltför överväldigande och Hampus Nilsson var helt utlämnad.

Problemet med att pressa Djurgården är att de har seriens bästa omställningsspelare i Buya-Turay och den sällsynt kloke, spelintelligente, hårt arbetande före detta Graham Potter-favoriten Curtis Edwards. Niklas Bärkroth är samme typ av spelare fast snabbare och trio bäst på kanten. Är Felix Beijmo mannen att stoppa engelsmannen, om nu Beijmo spelar? Det kan inte vara lätt att under de här omständigheterna ställas mot sina gamla lagkamrater. Det förvånade mig att han startade i torsdag men han var riktigt bra och slog många verkligt bra pass. Kanske är han en av nycklarna till en hemmaseger?


About this entry