FCK – som jag känner det

Alla, nästan alla, jag känner i Köpenhamn, speciellt/ isär på Vesterbro, håller på FCK. Så det blir ett roligt dubbelmöte där jag håller MFF som knappa favoriter. Mina eget köpenhamnska favoritlag, vid sidan om Fremad Amager (som ju inte riktigt är köpenhamnskt), är Lyngby och BK Skjold som är närmaste granne med FCK och Parken. Men de inte i Europa League och den intressekonflikten lär aldrig uppstå. Själv spelar jag emellanåt seniorfotboll i den riktiga parken, bredvid Parken, med BK Viktoria.

FCK har jag sett ett par gånger i år: i går borta mot Riga, mötena med Röda Stjärnan och så ett par kamper i Superligan. FCK sålde sin CL-biljett med Robert Skov till Hoffenheim. Han var kung i Superligan och i U-21-slutspelet och han hade gjort målen mot Röda Stjärnan som de andra anfallarna missade. Han hade också slagit in den straff som betytt att FCK gått vidare i Parken för i båda mötena med serberna var FCK betydligt bättre.

Däremot hade de svårt borta mot Riga och balterna hade flera bra chanser i slutet att öka till 2-0 och avancemang.

Deras nye norske målmand korades till ligans bäste förra säsongen. Bra reflexer, sämre i luften. De har köpt några nya försvarsspelare, bland annat 30 miljoner för Victor Nelsson och Bjelland har spelat landskamper. Sotte från ÖFK är väl så bra som de båda men fick länge bara spela i fall någon var skadad eller avstängd. Pierre Bengtsson slår hyggliga inlägg nära hörnflaggorna men gör säkert sin sita säsong i FCK.

På mitten är deras 31- årige grek Zeca den viktigaste medan vänsterfotade Rasmus Falk är bäst men omedvetet avig. Nu skadade Jonas Wind är bäst framåt. Även N’Doye är långtidsskadad så alla hoppas att Viktor Fischer fortsätter göra mål. Han är 25 och spelat i England och Tyskland men används ofta som vänsteryttermittfältare som tar sig inåt så att Pierre B kan överlappa.

Matchen mot Riga ligger kvar på Viasat och där kan man också se bortakampen mot Ålborg på söndag.


About this entry