Överraskande och orättvisa sportöden – Skal och den tålmodiga vinnarskallen

Han bara måste ha mobbats som barn – att heta Skal vara på väg mot 210 cm och 85 kilogram av blott ben och senor måste ha inneburit ett visst lidande, adressaten för en del hånfullhet. Även i Port-au-Prince på Haiti. Även utan en far. Det blev inte bättre av att huset rasade ner över honom, hans mor och tre syskon. De satt fastklämda i tre timmar vid 2010 års jordbävning.

Skal Labissiere skadade benen men överlevde överraskande både det och våldet och terrorn på Haiti. Han adopterades av en Right to Dream Academy i Memphis som nybliven tonåring och fullkomlig francofon. Han började spela basket på riktigt, lärde sig flytande engelska på 8 månader, tog sig igenom skolor och lag med bra betyg, jämfördes med den något äldre Anthony Davis men draftades inte först, eller topp fem utan av Phoenix näst sist i första rundan 2016. Det var visst något otydligt med ”vinnarskallen” som coacherna tvekade inför. Han byttes bort, hamnade i Sacramento, överraskade alla igen och blev den förste 20-åring i NBA:s historia som gjorde 32 poäng och tog 10 returer i samma match.

Han haussades, man hävdade han var All Star-material men istället tog människan över. Skal, upptäcker man ganska omgående, passar hellre än skjuter, försvarar hellre än är aggressiv. Men han är bra på allt, bara lite väl ödmjuk emellanåt. Visserligen har han lagt på kilon i gymmet och väger nu säkert 105 kilo (plus en tatuering) men han är en motsträvig, långsam vinnare. Var gång han tar ett eget skott känns det som om handleden även inkluderar en ursäkt till lagkamraterna.

I ett skadedrabbat Kings fick han starta många gånger men infriade inte rookiesäsongens drömmar. Han fick mindre och mindre speltid, skadade knäet och byttes till slut bort till Trail Blazers och USA:s näst kallaste, mörkaste och mest ogästvänligaste delstat för nästan ingenting.

Portland hade och har skador på långa spelare så Skal fick några minuter då och då från platsen längst bort på bänken. Sakta har de ökat i antal i takt med lagets misslyckade säsong. I morse, mot stjärnorna i LA Lakers, fick han äntligen chansen att starta. En väldigt överraskande utveckling med tanke på att han för ett år sedan ansågs vara en förlorare och knäskadad 22-årig föredetting. Nu skulle han spela def. mot LeBron, och tampas under korgarna med den han en gång för inte så länge sedan jämfördes med, Anthony Davis. Drömmen varade i 2 minuter och 37 sekunder.

Knäet vek sig. Första röntgenbeskedet är otydligt, troligen är svullnaden alltför omfattande för att kunna ge klart besked. Knäet vek sig men inte karriären. Skal Labissierre är alltför klok och ödmjuk för att inte åter en gång överraska alla och göra comeback i NBA. I livet!


About this entry