Vi fruktade bajsvattnet – istället kom en lagkapten över bron

En liten symbolisk remsa i syntet med kardborre-bindning. Så betydelselös att jag inte finner en enda bild av den på nätet. Ändå fullt jämförbar med kronan Carl XVI Gustaf bär på huvudet som symbol för jobbet som Sveriges formellt informelle och odemokratisk valde ledare.

Kungen ärver kronan tack vare/på grund av generna. Markus Rosenbergs långa, och emellanåt ganska omstridda regentskap, byggde på extremt stor erfarenhet och en gigantisk vinnarskalle. Nu är det dags för en dansk. Kanske ska man se den nye danske MFF-tränarens val av en landsman som lagkapten, och bajshotet, likt en avlägsen parallell, en symbol för fördanskningen av MFF, och i förlängningen skånsk fotboll (även HIF lockade ju sin nye tränare från Amager). Det är under alla omständigheter ett litet val med stort symbolvärde. Inte sedan före freden i Roskilde för 362 år sedan har Danmark haft lika mycket informell makt på gräsrotsnivå på den östra sidan av Öresund. Vi fruktade det danska bajsvattnet, det fick en lagkapten istället. Vi är inte besvikna.

Enligt Sydsvenskan (som märkligt nog inte illustrerar sina många olika texter om kröningen med en bild på symbolen) är Anders Christiansen ”andre dansk att vara permanent kapten i Malmö FF. Den förste var Ulrich Vinzents. Faktum är att han bara blir tredje ickeskåning, åtminstone sedan 1940, att bära bindeln. Jiloan Hamad har också gjort det.”

Det är en fascinerande lista som startade med Sture Mårtensson 1940. Han var utan tvekan en man med ledaregenskaper och likt nästan alla andra lagkaptener i MFF-historien urback eller möjligtvis defensiv mittfältare. Det bör påpekas av även tre av klubbens målvakter: ”Gripen”, Tore Svensson och Fedel varit lagkaptener. Det här är egentligen värt en egen text, både om tidigare val och varför två av 2000-talets mest undervärderade MFF-are faktiskt var lagkaptener. Texten kommer, förr eller senare.

Det är ett spännande och ganska anmärkningsvärt val danske tränaren Jon Dahl Tomasson gjort. En offensiv mittfältare med mindre än 100 matcher för klubben. Inte riktigt säker på att en svensk tränare gjort samma val. Behrang Safari uppfattar jag (mitt perspektiv är f n v inte det allra klaraste) som i besittning av större ledaregenskaper än AC men det är troligt att tränaren inte ser lundensaren som en startspelare utan en som kommer se de viktiga matcherna från bänken. Samma resonemang kan man förmodligen använda för att avfärda ”Gische” Molins eventuella kandidatur. Forwarden Molins ville ju också vara kapten då Rosenberg kröntes, för övrigt av en norskdansk tränare och kungamakare.

I ett omklädningsrum, där en hel möjlig startelva i princip kan utgöras av danska statsmedborgare och svenskar som gästarbetet i Danmark bör AC:s svenskdanska tungomål inte ställa till problem. Inte heller för de som kommer från gamla danska kolonier som Norge och Island. Till last kan inte heller läggas hans givna plats i startelvan eller övertydliga längtan efter att ta frisparkarna nära straffområdet nu när Rosenberg inte längre sno bollen. Däremot kan det skapa en liten klyfta mellan de bänkade, lite kylskåpssvala svenskarna och den danska minoriteten – som troligtvis nästan alltid befinner sig i hetluften på plan.

Det närmaste jag kommer AC och kaptensbindeln är förmodligen veckans foto från min arbetsplats på ett gym på Hyllie, en utspark från den sista tågstationen före bron och Danmark. Cred till Svend og Iben.

AC:s tre viktigaste uppgifter är att se till att tränarens direktiv följs på plan, att klubbens värderingar genomsyrar spelarnas agerande på och utanför plan och att snacka. Både med media och med domaren. Här kan jag tänka mig, framförallt på planen att AC:s spontana tankar och tolkningar inte alltid förstås av en uppsvensk domarkår. Numera, liksom i Riksdagen, presenteras inte rättvisans valda ombud med hemort men jag tror att av de drygt 20 allsvenska domarna (”Elitdomarna”) är högst fyra, eller fem, från den del av landet som inte finner danskan helt obegriplig. Å andra sidan är Anders Bleg Christiansen född i Köpenhamn, har tre yngre syskon och fyller 30 år på måndag. Lägg till att han fått sin huvudsakliga fotbollsuppfostran i ”De Kongeblå” i Gentofte kommune strax norr om ”Byen” så känns kröningen i form av kaptensbindeln runt vänster överarm fullt berättigad.

PS Jag är övertygad om att de ovan nämnda svenskarna, med MFF-licens, blir vicekaptener.