Bästa Touren någonsin

Ni som missade de dryga 450 milen kantade av miljoner flaggviftande, skrikande cykelsupportrar i munskydd. Hoppas ni får en andra chans för det här var den i särklass mest dramatiska och våldsamt underhållande treveckorstävlingen någonsin. Oavsett sport.

Vanligtvis brukar första Tourveckan vara spurtarnas. Och så en platt tempoetapp insprängd i veckan då klungan annars bara rullar fram över norra Frankrike i maklig fart. Andra veckan lite mer berg och så tredje och sista med extra allt. I bergen. Men de evighetslånga vägarna till bergen brukar vara extremt tråkiga med några meningslösa timmar av misslyckade utbrott av cyklister i stall som aldrig annars nämns.

Nu var det splittrat och tuff åkning från första minuten till Pogacars 88.e och sista timme. Redan den andra etappen sprängde resultatlistan. Inte nog med det. De sekundära tävlingarna om vem som är bäst vad gäller poäng, och berg, innebar tack vare hårdkörningen att vissa lag drog stenhårt från första milen för att spurtarna i konkurrerande stall skulle köra slut på bränslet – långt före spurten eller berget.

Finalen är redan historisk – lördagens tempoetapp, den enda, tog ”oss” rakt uppför med en avslutning på 20 procent. Det är en lutning som fått Ingemar Stenmark att tveka och fila stålkanterna på Elan-skidorna lite extra.

Ifall man som jag såg loppet på dplay i efterhand och hoppade över reklamen och löjligt förutsägbara intervjuer på punkterad engelska blev det 90 helt fantastiska och lärorika timmar. Producenten var överallt, kamerorna på motorcyklar, helikoptrar och på cyklarna var många och härligt närgångna, även i 90 km/h ned för en slingrig, dåligt asfalterad bergstig. Robert Vacchis känslofyllda, faktastinna, välsmorda cykelsvenska är extremt bra liksom i princip alla spännande ”hjälpröster”.

Tadej Pogacar, Tourens yngste segrare genom tiderna, fyller 22 idag. Och Slovenien dominerar totalt. Före detta backhopparen Roglic förlorade allt, plus två minuter i sista backen. Martin, den franske filosofen, kom elva. Min favo den fd cyclocrossstjärnan Wout van Aert, blev 20:e men vinner nästa gång. Nu önskar jag bara att upplägget även 2021 blir det samma. Mot det, en andra chans, talar att starten ska vara i Köpenhamn och så ska cyklisterna rulla genom Danmark ett par dagar och leka berg i Veljetrakten. Gör om och gör det samma som Covid-19-Touren 2020.

Ps Alla cyklisterna klarade sig utan att bli smittade. Den enda som drabbades var den gravt överviktige tävlingsdirektören i ledarbilens baksäte.


About this entry