En logisk men orättvis förlust

I förra matchen krigade Djurgården till sig en oförtjänt kvittering i slutsekunderna. I går vände man på ren vilja en klar förlust till seger sista tio. 

I 80 minuter var man en klass sämre än MFF. Ändå det lag jag tippat som de suveräna serieledarnas enda konkurrent om titeln, laget som jag tippade 1-1 mot i går.  Ett lag som gått i kras på grund av inre stridigheter, olika viljor, felaktiga värvningar, skador och spelare som inte är bekväma med kontrakt och framtid. Plus en klubbdirektör som kommunicerar genom pressen. 

Fotbollens logik är rund – den går inte att bestämma och fastställa utan rullar ofta undan. MFF föll faktiskt på eget grepp. Bitvis spelade man oerhört bra och närmast lekte med hemmalaget första tio (den början SDS:s Max Wiman i sin direktrapportering kallade händelselös). Man hade kontroll, man spelade hem en trepoängare och halva SM-titeln fram till 80:e minuten. 

Varför allting rämnade går att förklara. Därmed inte sagt att Jon Dahl Tomasson nödvändigtvis skulle ha gjort något annorlunda – han spelar sina kort och då måste man förhålla sig till det. Ibland går det hem, ibland inte. 

Det är naturligtvis en risk att spela ett mittbackspar som båda var utlånade till danska småklubbar förra säsongen. Brorsson har växt med uppgiften men han är inte någon av seriens tio bästa mittbackar. Anel är ung och lovande – han ska i princip alltid spela men jag tycker att Brorsson blott är lagets femte bäste mittförsvarare. Och båda saknar rutin, cynism och allt sådant som kommer med åldern och kroppens förfall. Det som i överflöd finns på bänken.

Jag tyckte före säsongen att Rakip borde lånas ut. Så försvann Bachirou och Lewicki är skadad vilket lägger alltför stort defensivt ansvar på en spelare som inte är tillräckligt defensivt mogen – rent mentalt. Med tanke på det oerfarna mittbacksparet hade jag hellre velat ha en starkare centralt mitt – eller tvärtom. Bakom Rakip borde det funnits en Nielsen eller Bengtsson.   Balansen blev fel.

Nu var JDT så säker på segern att han satte in Sarr vars defensiva tänk än så länge är på Rakips nivå. Som om matchens slutskede skulle föras på Djurgårdens planhalva eller att en otroligt lovande, ung talang skulle kunna ta stort defensivt ansvar. Alltför många spelare som går undan, tvekar, litar på medspelare i samma defensiva straffområde – det kostade tre poäng. 

Sydsvenskan och de himmelsblå gubbarna i social medier må gnälla, dissa JDT och ge spelarna låga betyg. Jag tycker laget gjorde en mycket bra match, liksom mot Norrköping borta, men man saknar ibland fler erfarna spelare när man försvarar lågt i slutet av matcherna. Det är allt ihop. Jag tycker MFF förtjänar beröm efter 3-2-förlusten mot Djurgården. Det är inte MFF:s fel att fotbollen är så pass ologisk att det orättvisa kan bli logiskt.