Ta på dig tröjan

I Västra Innerstaden råder idag tre existentiella alternativ, efter ”lite oturliga” 0-4 mot Elfsborg. 

Att gnälla och skälla. 

Tystnad. 

Att gå och gymträna i MFF-tröja. 

Jag väljer det sista – aldrig känner jag större stolthet för klubben i mig än då de varit riktigt, riktigt dåliga. Jag blev ju, nyss fyllda 6 år, HIF-are genom att se MFF krossa dem med 10-1 på Olympia. Att visa färgerna är aldrig fel, mitt problem är att jag har så himla många olika. Det är lite regnbågsvarning på min överkroppskonfektion. Jag är ju konstant otrogen klubbidealat även om jag bara är gift med… … ja bland annat MFF…   Se det så här. När det gäller fotboll kan man vara gift med flera men aldrig på riktigt skild. En relation är för evigt. Jag har ju till och med lite smålevande och emotionella relationer med klubbar som är döda sedan decennier… 

Apropå död och nostalgi. Lasse Nielsen slog många utmärkta, långa passningar ut på kanterna. Viktigt när motståndarna stänger centralt. På läppen seglade de fram från 30-35 meter. Han var även nära att bli målskytt. Men. Han hade en lite dålig dag defensivt. Man måste ju ta rygg, en frispark eller fasthållning ibland. Inte låta motståndarna vända upp och slå den där helt öppnande passningen in i ett öde MFF-landskap. Franz är inget alternativ. Det är däremot Oscar – han kan också vara både mittback och ta bollen framåt. Det kans varken Anel eller Lasse och Franz visade tydligt mot Halmstad att han helt saknar den förmågan att röra sig framåt, att göra ”vida dribblingar”, med bollen i behåll. 

När Knudsen kom var jag tacksam för Behrang hängde ju inte riktigt med som ytterback utan boll. Så visar det sig att Knudsen enbart är bra på det som Behrang var dålig på: springa och slänga inkast (inkastet på mittplan mot Holland borta 2011 sitter fortfarande som ”kastmärke” på de båda lundensiska handlederna.  Knudsen är slarvig, alltför rädd för 50/50-bollar och saknar… kropp. Han går undan, släpper förbi, stirrar på bollen istället för motståndaren. 

Erdal Rakip är likaså slarvig, tappar alltför många bollar och förlorar hellre en närkamp än går in med full kraft. Och så filmar han. Har svårt med den attityden. 

Marko Johansson gjorde några snygga TV-räddningar. Han slängde sig t o m efter att enkelt tippat en nick över ribban. Då hamnade han i stolpen. Det var lite pinligt för Marko hade absolut inte behövt dra upp benen efteråt. Han hade otur på ettan som touchar låret – bra blockering med taskigt resultat. Han ska dock aldrig släppa in frisparken som kom rakt mot ansiktet från 12 meter. Och där är några andra situationer där jag tycker han är alltför passiv och inte riktigt når klassen man ska ställa på en MFF-målvakt. Dessvärre. Har skrivit det förr – Marko är inte där än. Han är en mycket bra reservmålvakt våren 2021 – inte mer. Nordfeldt är ledig, Hade man läst min blogg hade man värvat Linde redan för ett år sedan. Isak Pettersson får inte spela i franska andraligan – låna honom under våren tills Johan är redo, eller måste lägga handskarna på hyllan. 

Beijmo – glömde nästan honom men så syntes han sällan och nästan varje gång ackompanjerades hans närvaro i bild med ett svärord. Grabben ska ju ha flera chanser men mot Elfsborg såg han ut som det vore bäst att låna ut honom. Ensidig, enfotad och ofta desorienterad. 

Är dock inte orolig. Lewicki fixar allt, inklusive Anel och Lasses dåliga form i en trebackslinje. Rieks kunde bli seriens bäste wingback med Berget på andra sidan. Ola och AC centralt och så tre man därframme. De två nyförvärven plus kanske Sarr tills Kiese Thelins storlek behagar infinna sig?  Alternativt blir Larsson wingback och Berget blir boxspelare med allsvenskans råaste attityd. Han ser lite långsam ut den här försäsongen. Behöver en utmaning. Det behöver jag också. Kör en extra halvlek på spinningcykeln för MFF men innan dess tränar jag rygg och smidighet – känns som om det kanske kommer behövas den himmelblå säsongen 2021.