Zlatan, Bethard och bedrägerierna

Det avslöjas att Zlatan har kvar sina ägarandelar i ett spelbolag. Hur smart är man ifall man inte förstår det felaktiga i det – oavsett vad reglerna eventuellt säger? Eller bara skiter han i det vi andra kallar etik och moral? Varför Sv Fotbollförbundet ännu tre år efter att Zlatan gick in där påstår att reglerna är oklara och att man söker en korrekt tolkning är direkt pinsamt. Allt Zlatan gör på plan kan tolkas som att han främjar sin egen privata affärsverksamhet, före laget, klubben och fotbollen. Framförallt före landslaget. När landslaget inte längre gagnade Zlatans affärsintressen så stoppade han. Affärerna före fotbollen. Fast har det inte alltid varit så? Med Zlatan? 

Uppenbarligen måste någon som inte är ja-sägare förklara det olämpliga för Zlatan att han symboliserar en moral och en verklighetsuppfattning som är skrämmande. En som faktiskt inte längre gagnar hans affärer. Jag fasar för EM och Zlatans privata reklaminvesteringar. Eller snarare storföretagens desperata villat synas med Zlatan. Deras investeringar i VM 2018 slog slint. Lurade Zlatan dem? Kanske ska sändningsbolaget till EM göra en egen reklamslot med bara Zlatan-reklam? En sju, åtta raka korta reklamfilmer där Zlatan gör reklam för sånt som hans beundrare gillar: bilar, bensinbolag, spelbolag, snabbmat, spelbolag och kanske nåt spelbolag?  

Det moraliskt bedrägliga har en pendang i det eventuellt juridiskt bedrägliga. Läser i Helsingborgs Dagblad att Victoria Invest, med säte i Malmö Hamn, har tagit in minst 50 miljoner kronor i utbyte mot löfte att mångdubbla investeringarna: i travhästar och fotbollsspelare. Att just satsa på sånt här lockar tusentals människor med alltför mycket penar över hela världen. Det är ett slags boarderline-brev från Nigeria som jag tror i första hand medelålders män luras av. De vill så gärna vara del av den cirkus de aldrig fick uppleva när de var unga. Så tror de att de kan köpa och tjäna pengar på andras affärer. Att drömma är gratis. Att investera i de drömmarna går intuitivt minus. 

Jag vet inte hur Zlatans affärsimperium mår men jag kan tänka mig att många är villiga att investera i hans bolag. Som Hammarby. Det tills nu väldigt misskötta Hammarby. Hammarby handlar mer om starka känslor och outsidermentalitet anno 1900-talet än företagsvinster. Det är inte bedrägligt. Vi vill så gärna vara en del av något mer, köpa oss till lite fame och spotlight. Om än så bara ett årskort åt Bajen. Kan man mäta det emotionella värdet av att hyra en tom plastbit stor som en normal 08-röv på en hermetriskt stängd byggnad? En du i bästa fall kan skymta i TV. Mot exra betalning. Vad kostar en fotoblixt? Är det en winwin-situation att spela på att Milan förlorar och antingen vinna med Zlatan eller utan honom? Och veta att Zlatan vinner alltid, oavsett resultatet?