När misslyckandet blir till merit/allsvenska tränarkarusellen 

Mickael Stahre tog ett guld för 13 år sedan med AIK (med stor hjälp av assisterande och klubbens struktur) och har sedan misslyckats i varje jobb. Grovt. Största misslyckandet var i Blåvitt där han fick allt han pekade på. I tre säsonger. Och nådde som bäst en (1) andraplats i serien. Sett till förutsättningarna är det i mitt tycke den sämsta tränarprestationen i allsvenskan i modern tid. Tror jag. Vore kul att försöka ranka gubbarna. Ta gärna emot tips. 

Stahre fick naturligtvis till slut sparken men nu räknas uppenbarligen misslyckandet som en merit, av Blåvitt som nyanställer honom. Efter att ha sparkat Nödlösningen Nilsson. Orsaken var att man under våren analyserat tränafrågan och sett till en långsiktig lösning.

Rolle ska absolut ha cred för att ha räddade Blåvitt kvar i serien. Annars tycker jag han är en lika medioker tränare som Stahre. Med ett guld för 11 år sedan som i huvudsak hans assisterande fixade. Rolle fick i vintras ett två årigt kontrakt av Blåvitt.  Om det alltså inte var en långsiktig lösning – hur många decennier löper Stahre kontrakt på? 

Det går inte lysande för göteborgsfotbollen. Odense gick in och värvade den sämste tränaren under vårsäsongen – sett till förutsättningar och resultat. Det är närmast unikt. Alm värvades istället för att få sparken. Jag tycker han är en betydligt bättre tränare än de två tidigare nämnda men den allsvenska tränarkarusellen är ändå förunderlig. Jag slutar aldrig förvånas över varför klubbar som omsätter så mycket pengar och känslor hanterar tränarfrågan som om de aldrig förstått vad som gör en bra tränare. 

Ska bli spännande att se hur det går för gubbarna i overroll – och ifall ”Overroll-Rolle” får ett elitjobb igen. Jag kan tänka mig att den f d Blåvitt-tränaren i HIF sitter ohyggligt löst ifall man inte vänder trenden. Det gör den säkert, HIF går upp, men i fall inte så tror jag Rolle får Lennartssons jobb.   

2 svar till ”När misslyckandet blir till merit/allsvenska tränarkarusellen ”

  1. Det är helt otroligt. Och dessutom med så mycket pengar involverade; var är ansvarsutkrävandet? En klubb för de utvalda.

    1. Profilbild för maxtiotar
      maxtiotar

      Jag har en känsla av att de bästa svenska fotbollstränarna aldrig blir elittränare utan satsar på annat. Just för att karriären är så pass nyckfull. Jag tror t ex att Olof Mellberg är en av landets 5-10 bästa tränare men eftersom HIF åkte ut vill ingen, just nu, ta i honom. Dessutom har han temperament och självständighet vilket inte heller medlemsklubbar gillar. Då är det lättare för en ägare att satsa på någon ”han” gillar men det kan också gå helt galet. En self-made-miljadär som gillar en tränare som liknar honom själv. Jag tycker man kan se det i England där ägarna/sportchefen ofta satsar på den gamla skolans engelska tränare som fortfarande ser allt annat än 4-4-2 som blasfemi och kontinentalt, ovärdigt engelskt gräs.

Lämna ett svar

Upptäck mer från Maxtiotår

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa