Iskalla järnkaminer

”Knivsta” Sandberg var arketypen för spelare som aldrig sa nej till en närkamp. Funnits många andra. I Djurgården – ett av allsvenskans tre fulaste lag genom tiderna. 

Idag startar Chilufya, Joel Asoro, Wiltry och Käck i det blårandiga. Det är ett gäng lättviktare som helst går undan ifall de förvirrat sig i närheten av en närkamp. Det spelar ingen roll att seriens kanske fulaste spelare, Haris Radetinac kysser klubbmärket och Magnus Eriksson stämplar. När Djurgården vann allsvenskan senast hade man ett innermittfält som ständigt skavde och älskade att dra, tackla i ryggen och använda knäna på ett destruktivt sätt. Men nu – ett gäng som går undan. 

Ta bort Stefanelli och AIK valde ett riktigt elak, effektivt lag. Som mosade seriens i särklass försvarsstarkaste lag. Åtta bollar före AIK- nu släppte man in hälften så många på en enda hemmamatch. För att inte aIK vek ned sig och inte gav de snabba, närkampsrädda spelarna några ytor.

Inte ens målvaktsmatchen blev en riktig match. Oavgjord efter som AIK-keepern bara testades en gång – och då stod han på hälarna. Janosevic var liksom de två utespelarna i AIK märkligt passiva och kontakträdda på Radetinacs lama bredsida till kvittering. I övrigt inget som utmanade hans plats och kvalité. 

Vid 1-0 låter både Käck och Löfgren Stefanelli vända upp och helt utan fysisk utmaning stå rulla in bollen till Goitom. Svår boll att gå ut på och den kommer precis mellan inte helt synkade målvakt och mittback vilket gör att båda tvekar en tiondel. Och sedan är det alltför sent.   

Frisparken till 2-1 ska Jacob Widell Zetterström bara ta. 

3-1 skulle varit omöjligt ifall spelarna kom upp i press lite tidigare och inte som Wiltry vände bort kroppen när bollen kom emot honom. Att hoppa upp och vända sidan till är inte ett professionellt uppträdande. Tycker jag. Under alla omständigheter är det därför inte målvakten hinner reagera – trots att bollen kommer alldeles intill hans högra hand och bröst.   

4-1. Ytterligare ett gäng före detta järnkaminer som hellre går undan än tar den fysiska fajten. 

Jacob Widell Zetterströms bästa räddning var den boll som studsade på hans knä och så här ut till hörna. Den reflexräddningen var helt fantastisk. 

Märkliga byten. Mot ett lågt stående AIK är den snabbhet Banda, Chilufya och Asoro ska ha helt värdelös. Asoro var till och med så långsam att Otieno vann 10 meter mot honom. 

Att se Nahim Bahuhi med fettvalkar runt midjan var också lite överraskande. Men det säger väl något om var hans kärlek och ambitioner ligger just nu.  


About this entry